Alkohol

Information som kan vara bra att ha när man samtalar med någon som dricker för mycket.

Hur mycket är lagom?

Måttligt drickande innebär att den regelbundna alkoholkonsumtionen är låg och att berusningsdrickande inte förekommer. Män bör inte dricka mer än 14 standardglas per vecka och kvinnor bör inte dricka mer än 9 standardglas per vecka. Berusningsdrickande innebär att män dricker 5 standardglas, och kvinnor 4 standardglas, eller fler vid ett och samma tillfälle.
Denna definition överensstämmer med de gränser som rekommenderas av brittiska läkarsällskapet och den amerikanska federala myndigheten US Department och Health and Human Services. Ett standardglas motsvarar 15 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.

Berusningsdrickande har allt mer kommit i fokus i forskningen om alkoholvanor och alkoholproblem. I synnerhet sociala problem men också en hel rad medicinska problem är starkt kopplade till berusning snarare än hög alkoholkonsumtion i allmänhet: olycksfall, självmord, hjärt-kärlsjukdomar och psykisk ohälsa. Inom hjärt- och kärlområdet påverkas de flesta av de viktigaste riskfaktorerna som till exempel blodfetter negativt av berusningsdrickande. Därtill kommer en ökad risk för akuta hjärtarytmier.

Tecken på för mycket drickande

Alkoholproblem kan vara allt från lindriga till mycket svåra. En tidig varningssignal är att man dricker allt större mängder alkohol. Vanliga tecken på riskbruk är olycksfall, högt blodtryck, magbesvär, psykiska problem och sociala problem. Klienten bör uppmuntras att diskutera mer subtila effekter av alkoholkonsumtionen som till exempel trötthet på morgonen och att hon tillbringar mindre tid med familjen. Fettlever förekommer tidvis hos så många som 800 000 svenskar, det vill säga hos majoriteten av de uppskattningsvis 15 procent av befolkningen i åldrarna 15-84 år som dricker mycket alkohol.

Vid beroende har klienten mycket hög alkoholkonsumtion vilket ofta medför abstinenssymtom och allvarliga medicinska och sociala konsekvenser. En riskdrickare kan till exempel beskriva gräl med sin fru och att ha blivit tagen för rattfylleri, medan en klient med alkoholberoende kan beskriva en alkoholorsakad skilsmässa eller ett alkoholorsakat avskedande från sitt arbete. Riskdrickaren kan ha måttligt förhöjda levervärden medan klienten med alkoholberoende har en fullt utvecklad alkoholbetingad leversjukdom.

Om man träffar 1000 patienter om året inom primärvården är cirka 150 av patienterna högkonsumenter, ytterligare drygt 150 berusar sig regelbundet och omkring 25 är alkoholberoende. En stor majoritet, mellan 75 och 90 procent, av primärvårdspatienter tyckte i en enkätstudie att det var viktigt att man i hälso- och sjukvården tog upp frågor om levnadsvanor, bland annat alkoholvanor (Andreasson och Grafman 2002).

Stämmer det att alkohol i måttliga mängder är nyttigt?

Alkoholens hälsoeffekter har alltid väckt stort intresse, såväl i den allmänna debatten som bland rådgivare inom vården och socialt arbete. På senare år har intresset stärkts av fler undersökningar som har visat att alkohol i måttliga mängder minskar risken för bland annat kärlkramp och hjärtinfarkt och eventuellt också för stroke, åldersdiabetes och demens.

För att belysa kunskapsläget i några av de viktigaste frågorna om alkohol och hälsa, har Statens folkhälsoinstitut i samråd med Svenska läkaresällskapet och Socialstyrelsen tagit fram en kunskapsöversikt (FHI 2005). Bakom översikten står en grupp ledande alkoholforskare, som gått igenom den vetenskapliga litteraturen. Gruppen har fem rekommendationer om alkohol och hälsa:

1. Rekommendera inte alkohol som medicin
   Det saknas kontrollerade studier inom området. Det saknas också studier som visar på gynnsamma effekter för nykterister eller lågkonsumenter att börja dricka eller höja sin konsumtion.
2. Avråd inte från måttligt drickande i det enskilda fallet, men ta hänsyn till kända kontraindikationer
   Till kontraindikationerna hör alkoholberoende, leversjukdomar, graviditet och medicinering med en rad läkemedel som samspelar ogynnsamt med alkohol. Måttlig alkoholkonsumtion utan berusningsinslag innebär generellt sett små medicinska risker. Många studier talar för positiva effekter framför allt för hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
3. Informera om att de gynnsamma effekterna uppnås vid mycket måttlig konsumtion
   Alkoholens skyddande effekt uppnås vid mycket låg alkoholkonsumtion, som mest ett knappt glas vin om dagen för män i 70-årsåldern, och mindre än ett halvt glas om dagen för kvinnor i samma ålder. All konsumtion över dessa nivåer innebär ökad risk. Lägre nivåer gäller för yngre personer. Personer under 40 år gör inga hälsovinster över huvud taget av alkohol. Numera anser de flesta alkoholforskare att de positiva effekterna beror på alkoholen i sig, och att dessa är oberoende av vilken typ av alkohol som man dricker.
4. Avråd alltid från berusningsdrickande
   Berusningsdrickande är en medicinsk risk för alla, oavsett ålder. För högriskklienter, det vill säga kärlsjuka med riskfaktorer som höga blodfetter, högt blodtryck och diabetes, innebär berusningsdrickande en betydande risk för komplikationer. Fråga efter förekomst av berusningsdrickande, när du samtalar med dina klienter om deras alkoholvanor.
5. Avråd alltid deprimerade klienter från att dricka alkohol
   Deprimerade klienter med alkoholproblem löper stor risk att begå självmord, särskilt vid berusningsdrickande. Det är därför viktigt att arbeta förebyggande genom att avråda dem från att dricka alkohol och informera dem om riskerna.
   

 

Inga säkra nivåer för gravida

Det är välkänt att alkohol kan skada fostret. Det går inte att vetenskapligt slå fast någon ofarlig nivå, eftersom fostrets känslighet beror på vilken vecka i graviditeten - eller till och med vilken dag i den veckan - som mamman befinner sig när hon dricker. En mängd som kanske inte alls är skadlig den ena veckan kan bara en vecka senare ha betydande effekter på fostret. De flesta kliniker och forskare menar därför att kvinnor bör avstå från alkohol under hela graviditeten (Statens folkhälsoinstitut 2005).