Vetenskapliga studier

Vetenskapliga studier om motiverande samtal - alkohol enligt metaanalysen Hettema J, Steele J , Miller WR. Motivational Interviewing. Annu.Rev.Clin.Psychol. 2005(1):91-111.

Studie
Aubrey, L. L. (1998). Motivational interviewing with adolescents presenting for outpatient substance abuse treatment. Doctoral Dissertation, University of New Mexico.  

Beskrivning
Avhandlingen beskriver och resonerar om effektiviteten av MI som intervention vid narkotikamissbruk, särskilt hos unga. En metod för kort intervention utifrån MI prövades. Studien omfattade sjuttiotvå ungdomar (14-20 år) med missbruk av narkotika. Efter en omfattande kartläggning av missbruket och den psykosociala situationen randomiserades patienterna till endera en grupp som fick feedback utifrån MI på utredningsresultaten eller en kontrollgrupp som inte fick feedback på något sätt. Alla patienter uppmanades att delta i ett efterföljande behandlingsprogram i öppenvård.

Resultat
Uppföljningen efter tre månader visade att patienterna som fått MI-interventionen haft en signifikant såväl högre närvaro i behandlingen som mindre grad av missbruk än patienterna i kontrollgruppen.

Studie
Baer, J. S., Marlatt, G. A., Kivlahan, D. R., Fromme, K., Larimer, M., Williams, E. (1992). An experimental test of three methods of alcohol risk-reduction with young adults. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 60, 9784-979.

Beskrivning
Studien testade tre modeller för riskreduktionsprogram för unga vuxna (n=433). Frivilliga blev slumpvis tilldelade endera en sex veckors utbildnings- och diskussions-grupp, en självhjälpsmanual eller en timmas feedback och rådgivning av profesionella alkohol- och drogterapeuter.

Resultat
Resultaten visade på en signifikant minskning av självrapporterat drickande i slutet av interventionsperioden och att förändring kvarstod över en tvåårsperiod med undan tag för gruppen som erbjöds självhjälpsmanual, vars alkoholvanor förblev oförändrade.

Studie
Baer, J.S., Kivlahan, D.K., Blume, A. W., McKnight, P. Marlatt, G. A. (2001). Brief intervention for heavy drinking college students: Four-year follow-up and natural history. American Journal of Public Health. Vol 91, No 8, 1310-1316.

Beskrivning
Studien syftade till att kartlägga långtidseffekten av en individuell preventiv insats för högriskdrickande bland collegestudenter (n=133). En enstaka individuell intervention prövades inom en randomiserad behandlingsstudie, som inkluderade förstaårs-studenter, som rapporterat högkonsumtion under high school. Deltagarnas självrapportering av alkoholvanor pågick i fyra år.

Resultat
De studenter som fått kort rådgivning rapporterade signifikant minskning av alkoholmängder och negativa konsekvenser av alkoholvanorna.

Studie
Bien, T. H., Miller, W. R., Boroughs, J. M. (1993). Motivational interviewing with alcohol outpatients. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 21, 347-356.

Beskrivning
Patienter i ett öppenvårdsprogram för alkohol- och drogberoende patienter vid ett veteransjukus blev randomiserade till två grupper (n=16 per grupp), en som fick en MI-intervention som tillägg till gängse behandling och en som inte fick detta. Den korta MI-interventionen bestod av tvåtimmars kartläggning och en timmas MI-samtal.

Resultat
De som fått MI-interventionen visade bättre resultat vid 3- månaders uppföljning i flera variabler: totalt antal  standardglas, högsta promilletal och antal nyktra dagar. Resultaten verifierades av närstående. Vid 6-månaders uppföljning var skillnaderna mellan grupperna inte längre signifikant.

Studie
Borsari, B., Carey, K.B. (2000). Effects of a brief motivational intervention with college student drinkers. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 68, 728-733.

Beskrivning
Studien är en randomiserad kontrollerad studie av effekter av en 1-timmas MI-intervention för collegestudenter (n=29), som rapporterat intensivdrickande vid två eller fler tillfällen under de senaste 30 dagarna. Interventionsgruppen fick feedback om sin konsumtion och fakta om normalkonsumtion, alkoholrelaterade skador och risksituationer för intensivdrickande.

Resultat
Vid en 6-veckors upföljning visade interventionsgruppen en signifikant minskning av såväl alkoholkonsumtionen i räknat i standardglas som frekvensen av intensivdrickande.

Studie
Brown, J. M., Miller, W. R. (1993). Impact of motivational interviewing on participation in residential alcoholism treatment. Psychology of Addictive Behaviors, 7, 211-218.

Beskrivning
MI prövades som en förberedande insats för att öka motivationen till förändring före inskrivning i sluten vård för alkoholberoende. 28 konsekutiva patienter (21 män och 7 kvinnor) randomiserades till en 2-sessioners MI-intervention respektive kontrollgrupp. Intervention omfattade en MI-orienterad kartläggning som tillägg till gängse utredning före inskrivning.

Resultat
Patienterna som fått MI-interventionen deltog i högre grad i behandling (utifrån skattning av behandlare) och hade signifikant lägre alkoholkonsumtion vid en 3-månaders uppföljningsintervju.

Studie
Dench, S., Bennett, G. (2000). The impact of brief motivational intervention at the start of an outpatient day programme for alcohol dependence. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 28, 121-130.

Beskrivning
MI prövades som ett tillägg i början av ett behandlingsprogram för alkoholberoende patienter. Patienterna (n=24) blev slumpvis fördelade på endera en MI-intervention eller ett utbildningsprogram.

Resultat
Resultaten visade att gruppen som fått MI-interventionen rapporterade lägre nivåer av ambivalens inför förändring, högre grad av problemigenkännade och tog steg mot förändring i högre grad än jämförelsegruppen.

Studie
Freeborn  DK, Polen MR, Hollis JF, Senft, RA. 2000. Screening and brief intervention for hazardous drinking in an HMO: effects on medical care utilization. J. Behav. Health Serv.Res. 27:473-83

Beskrivning
Studien ville undersöka om ”brief intervention” minskar riskdrickande hos patienter i primärvården. Patienter som identifierats som riskdrickare randomiserades endera till sedvanlig behandling eller till en intervention som innefattade en kort rådgivning och en MI-intervention om 15 minuter. Studien omfattade 514 patienter. Studien granskade omfattningen av patienternas hälso- och sjukvårdskonsumtion under två år efter interventionerna och alkoholvanor.

Resultat
Uppföljningen påvisade minskad alkoholkonsumtion i båda grupperna men ingen skillnad fanns mellan grupperna i konsumtion av öppenvård och sluten vård.

Studie
Gentilello LM, Rivara FP, Donovan DM, Jurkovich GJ, Daranciang E, Dunn CW, Villaveces A, Copass M, Ries RR. (1999) Alcohol interventions in a trauma center as a means of reducing the risk of injury recurrence. Ann Surg., 230, 473-483.

Beskrivning
Studien var en randomiserad, kontrollerad prospektiv studie på ett traumacenter. Patienter med med förhöjda värden på MAST och GGT randomiserades till kort rådgivning respektive en kontrollgrupp. Interventionsgruppen omfattade 369 patienter.

Resultat
Vid en 12-månaders uppföljning hade interventionsgruppen minskade sitt drickande med 21,8,+/- 3.7 standardglas per vecka, i kontrollgruppen var minskningen 6.7,+/-5.8 standardglas (p=0.03). Skador och olycksfall hade minskat med 47 procent i interventionsgruppen vid en 3-årsuppföljning. 

Studie
Graeber, D.A., Moyers, T. B., Griffith, G., Guajardo, E. Tonigan, S. (2003). A pilot study comparing motivational interviewing and an educational intervention in patients with schizophrenia and alcohol use disorders. Community Mental Health, 39(3), 189-202.

Beskrivning
30 patienter med schizofreni och alkoholproblem blev randomiserade till endera MI eller psykoedukation med målen helnykterhet eller reducerat drickande. Uppföljning skedde vid 4, 8 och 24 veckor. Utfallsvariablerna var antal standardglas per dag, antal nyktra dagar och blodalkoholkoncentration.  

Resultat
Patienterna i gruppen som fått MI-interventionen hade signifikant mindre antal dryckesdagar och ökat antal nyktra dagar i jämförelse med gruppen som fått psykoedukation. 

Studie
Handmaker, N. S., Miller, W. R., Manicke, M. (1999). Findings of a pilot study of motivational interviewing with pregnant drinkers. Journal of Studies on Alcohol, 60, 285-287.

Beskrivning
42 gravida kvinnor som rapporterade alkholkonsumtion randomiserades till endera en 1-timmas MI samtal eller fick skriftlig information om riskerna med alkoholkonsumtion under graviditet.

Resultat
Vid uppföljningen efter 2 månader hade de 34 kvinnor (81 procent), som kvarstod i studien, signifikant reducerat sin alkoholkonsumtion. De kvinnor som rapporterade de högsta blodalkoholvärdena vid studiens början hade reducerat dessa i högre grad vid uppföljningen om de deltagit i MI-interventionen än om de enbart fått den skriftliga informationen.

Studie
Heather, N., Rollnick, S., Bell, A., Richmond, R. (1996). Effects of brief counselling among heavy drinkers identified on general hospital wards. Drug & Alcohol Review, 15, 29-38.

Beskrivning
Studien gjordes för att utvärdera effekten av kort rådgivning för att minska alkoholkonsumtion hos män med hög alkoholkonsumtion identifierade på somatiska vårdavdelningar. Studien omfattade 147 män, som randomiserades till endera två interventionsgrupper - en kort motivationell rådgivning eller en färdighetsträning- eller en kontrollgrupp, som fick ingen intervention. En blind uppföljning gjordes efter 6 månader av 71 procent (n=123) av patienterna. Självrapporteringsdata inhämtades som jämfördes med uppgifter från närstående.

Resultat
Patienter som fått intervention visade en signifikant högre minskning av alkoholkonsumtionen, dock fanns ingen skillnad mellan de två interventionsgrupperna. Patienter som skattade sig vara i fasen inte beredd vid studiens början hade minskat sig konsumtion i högre grad om de fått kort rådgivning än färdighetsträning.

Studie
Holder, H. D., Cisler, R. A., Longabaugh, R., et al. (2000). Alcoholism treatment and medical care costs from Project MATCH. Addiction, 95, 999-1013.

Beskrivning
279 patienter blev randomiserade till en av tre behandlingar: en KBT terapi om 12 sessioner, en fyra sessioners motivationshöjande behandling (MET) eller en Tolvstegs-behandling om 12 sessioner.

Resultat
Sjukvårdskostnaderna minskade för patienterna i samliga behandlingar efter slutförd behandling. Patienter med uttalat alkoholberoende, psykiatrisk störning eller som hade nätverk som gav stöd för fortsatt drickande fick i första hand minskade sjukvårdskostnader om de fick behandling med KBT eller 12steg.

Studie
Hulse, G. K. Tait, R. J. (2002). Six-Month Outcomes Associated With a Brief Alcohol Intervention for Adult in-Patients With Psychiatric Disorders. Drug and Alcohol Review, 21, 105-112.  

Beskrivning
144 psykiatriska patienter randomiserades till endera ett motiverande samtal eller fick ett informationsmaterial om riskdrickande.  

Resultat
Vid en 6-månaders uppföljning deltog 69 procent av patienterna. Båda grupperna hade signifikant minskat sin alkohol-konsumtion, emelletid hade gruppen som fått ett motiverande samtal gjort detta signfikant mera än kontrollgruppen.

Studie
Hulse, G. K. Tait, R. J. (2003). Five-Year Outcomes of a Brief Alcohol Intervention for Adult in-Patients With Psychiatric Disorders. Addiction, 98, 1061-1068.

Beskrivning
120 psykiatriska patienter med värden över 8 p på AUDIT rekryterades till studien och randomiserades till endera en MI-intervju om en timma eller fick ett informations-material om riskdrickande av alkohol (IP). Som kontrollgrupper användes psykiatriska patienter som även rapporterat värden över 8 p på AUDIT.

Resultat
En 5-årsuppföljning visade att kontrollerna hade haft signifikant fler slutenvårdstillfällen och längre vårdtider i slutenvård än MI- och IP grupperna.

Studie
Juarez P. 2001. A randomized trial of motivational interviewing and feedback on heavy drinking college student, Unpubk master´s tehis, Univ.New Mexico, Alberquerque

Kort summering av studien tillkommer.

Studie
Kelly AB, Halford WK, Young RM. Maritally distressed women with alcohol problems: the impact of a short-term alcohol-focused intervention on drinking behaviour and marital satisfaction. Addiction. 2000 Oct;95(10):1537-49.

Beskrivning
32 kvinnor med alkohol- och äktenskapsproblem rekryterades genom till studien genom annons. Interventionen bestod av sex 1-timmars sessioner innefattande kartläggning, MI, social färdighetsträning och återfallsprevention.

Resultat
Vid uppföljningen efter en månad påvisades en signifikant minskning av alkoholkonsumtionen och förbättring av äktenskapliga relationer. Förbättringen kvarstod vid 12-månaders uppföljningen.

Studie
Marlatt, G. A., Baer, J. S., Kivlahan, D. R., Dimeff, L. A., Larimer, M. E., Quigley, L. A., Somers, J. M., Williams, E. (1998). Screening and brief intervention for high-risk college student drinkers: Results from a 2-year follow-up assessment. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 66, 604-615. 1998

Beskrivning
I denna randomiserade, kontrollerade studie prövades effekten av ett kort motiverande samtal om risker med alkohol med tungt drickande collegestudenter (188 kvinnor och 120 män). Kontrollgruppen fick ingen behandling.

Resultat
Vid 2-årsuppföljningen förelåg en signifikant minskning av såväl alkoholkonsumtion som alkoholrelaterade problem i båda grupperna, dock särskilt uttalat i gruppen som fått MI-interventionen.

Studie
Miller WR, Sovereign RG, Krege B. 1998. Motivational interviewing with problem drinkers: II. The drinker´s check-up as a preventive intervention. Behav.Psychother. 16:251-68 

Beskrivning
I artikeln beskrivs instrumentet Drinker´s Check-Up (DCU) som möjligt instrument för screening, urval till behandling, matchning av behandling, självobservation och klinisk forskning.

Studie
Miller, W. R., Benefield, R. G., Tonigan, J. S. (1993). Enhancing motivation for change in problem drinking: A controlled comparison of two therapist styles. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 61, 455-461.

Beskrivning
För att studera effekten av en rådgivningsstil fick 42 problemdrickare (18 kvinnor och 24 män) en MI-intervention om två sessioner. Patienterna randomiserades till tre grupper: en med en konfrontativ rådgivningsstil, en med en klientcentrerad stil och en väntelistegrupp.

Resultat
Interventionsgrupperna hade en signifikant minskning av alkoholkonsumtionen i jämförelse med kontrollgruppen. Den konfrontativa stilen utlöste mer motstånd (avläst utifrån videoinspelningar), vilket predicerade sämre utfall vid 1-årsuppföljningen. Ju mer rådgivaren konfronterade, desto mer drack patienten vid uppföljningen.

Studie
Monti, M., Colby, S.M., Barnett, N. P., Spirito, A., Rohsenow, D. J., Myers, M., Woolard, R., Lewander, W. (1999). Brief intervention for harm reduction with alcohol-positive older adolescents in a hospital emergency department. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 67, 989-994.

Beskrivning
Studien ville utvärdera effekten av en kort MI-intervention för att minska riskabla alkoholvanor hos tonåringar som behandlats på akutmottagning för alkoholrelaterade olyckor. Studien inkluderade 94 patienter i åldern 18-19 år, som randomiserades till endera ett MI-samtal eller en standardbehandling.

Resultat
Uppföljning skedde efter 3 månader och 6 månader. Båda grupperna beskrev minskad alkoholkonsumtion. MI gruppen rapporterade dock färre negativa konsekvenser av sina alkoholvanor än kontrollgruppen.

Studie
Murphy, J. G., Benson, T. A., Vuchinich, R. E., Deskins, M. M., Eakin, D., Flood, A. M. et al. (2004). A comparison of personalized feedback for college student drinkers delivered with and without a motivational interview. Journal of Studies on Alcohol, 65, 200-203.

Beskrivning
Studien studerade värdet av personlig feedback med och utan hjälp av MI. Studien omfattade 54 collegestudenter , som randomiserades till två gruppen, en som fick feedback utifrån MI och en som fick feedback utan MI.

Resultat
Uppföljning skedde efter 6 månader. Vid denna hade båda grupperna signifikant reducerat sitt drickande, men någon skillnad mellan grupperna fanns inte.

Studie
Project MATCH Research Group (1997). Matching alcoholism treatments to client heterogeneity: Project MATCH posttreatment drinking outcomes. Journal of Studies on Alcohol, 58, 7-29.

Beskrivning
Studien ville jämföra fördelarna av att matcha alkoholberoende patienter till tre behandlingar, 1) kognitiv beteendeterapi (KBT), 2) en motivationshöjande behandling (MET) och 3) en 12 stegsbehandling. Studien omfattade 1726 patienter. Patienterna följdes under 15 månader, inklusive en 1-års uppföljning.

Resultat
Signifikanta och stabila förbättringar uppnåddes av alkoholvanorna hos patienterna i samtliga tre interventioner. Skillnaderna i resultat mellan interventionerna var ringa. Ingen behandling var effektivare än någon annan för patienter med hög grad av psykiska besvär. Patienter med låg grav av psykiska besvär hade flera nyktra dagar efter 12-stegsbehandling. Klientkarakteristika som förändringsbenägenhet, tillgång till nyktra nätverk, kön, grad av psykiatriska besvär och sociopati var prognostiska faktorer för utfall av drickande över tiden.

Studie
Project MATCH Research Group (1997). Project MATCH secondary a priori hypotheses. Addiction, 92, 1671-1698.

Beskrivning
Studien ville jämföra fördelarna av att matcha alkoholberoende patienter till tre behandlingar, 1) kognitiv beteendeterapi (KBT), 2) en motivationshöjande behandling (MET) och 3) en 12 stegsbehandling. Studien omfattade 1726 patienter. Patienterna följdes under 15 månader, inklusive en 1-års uppföljning. 

Resultat
Patienter med med hög grad av ångest hade bättre resultat om de behandlats med MET än med KBT. Patienter med hög grad av alkoholberoende hade bättre utfall om de behandlats med 12-stegsbehandling, patienter med låg grad av alkoholberoende lyckades bättre om de fått behandling med KBT.

Studie
Richmond R, Heather AW, Kehoe L, Webster I. 1995. Controlled evaluation of a general pratice-based brief intervention for excessive drinking. Addiction 90:119-32

Beskrivning
378 primärvårdspatienter som var högkonsumenter av alkohol fick endera 1) kort rådgivning (brief intervention) om riskdrickande om 5 sessioner, 2) ett 5-minuters samtal om riskdrickande+ en självhjälpsmanual, 3) en kartläggning av sina alkoholvanor men ingen intervention eller 4) varken kartläggning eller intervention.

Resultat
Uppföljning skedde efter 6 månader. Inga tecken fanns på att interventionerna  eller kartläggningen var effektiva för att minska alkoholvanor.

Studie
Sanchez-Graig M, Davila T, Copper G. 1996 A self-help approach for hihr-risk drinking: effect of an intial assessment. J Consult Clin Psychol. 64:694-700

Beskrivning
En självhjälpsbok erbjöd personer som ville sluta dricka eller minska sitt drickande. Deltagarna i studien (n= 99) rekryterades genom annons och randomiserades till endera en intervention som bestod av 1) kartläggning av alkoholvanor + självhjälpsbok eller 2) av självhjälpboken + ett 30 minuters telefonsamtal utifrån MI. 

Resultat
Vid 3-månaders uppföljningen hade signifikant fler deltagare som fått intervention 1) övergått till reducerat drickande (65 % respektive 43 %). Vid 12 månaders uppföljningen fanns ingen skillnad mellan grupperna. Information från anhöriga bekräftade de självrapporterade uppgifterna.

Studie
Schneider, R.J., Casey, J., Kohn, R. (2000). Motivational versus confrontational interviewing: A comparison of substance abuse assessment practices at employee assistance programs. Journal of Behavioral Health Services & Research, 27, 60-74.

Beskrivning
Studien prövade utfallet av en konfrontativ stil respektive MI vid behandling inom företagshälsovård av anställda med missbruk av alkohol och narkotika. Studien omfattade 89 deltagare.  

Resultat
Vid uppföljningar efter tre och nio månader hade båda grupperna signifikant minskat omfattningen av missbruket och förbättrat den psykosociala situationen. Ingen skillnad i effekter för följsamhet till behandling eller beredskap till förändring hos deltagarna kunde påvisas mellan interventionsstilarna.

Studie
Sellman, J. D., Sullivan, P. F., Dore, G. M., Adamson, S. J., MacEwan, I. (2001). A randomized controlled trial of motivational enhancement therapy (MET) for mild to moderate alcohol dependence. Journal of Studies on Alcohol, 62, 389-396.

Beskrivning
Patienter (n=122) med måttligt alkoholberoende rekryterades till studien. Patienterna randomiserades till endera 1) en motivationshöjande intervention (MET) om fyra sessioner, 2) en icke-direktiv intervention baserad på reflekterande lyssnande, eller 3) en enstaka session som gav feedback om alkoholvanorna eller undervisning om alkoholberoende.

Resultat
Uppföljningen skedde efter 6 månader och visade att av patienterna som fått MET-interventionen hade 42.9 % kvarstående tungt drickande i jämförelse med 62.5 % i intervention 2 och 65.0 % i intervention 3.

Studie
Smith AJ, Hodgson RJ, Bridgeman K, Sheperd JP, 2003. A ranodomised controlled tril of a brife intervention after alcohol-related facial injury. Addiction 98:43-52

Beskrivning
150 unga manliga patienter med riskdrickande, som behandlats för alkoholrelaterade skador i ansiktet på en kirurgisk klinik, randomiserades till en grupp som fick ett kort MI-samtal och en kontrollgrupp, som fick gängse behandling.

Resultat
Uppföljning skedde efter 3 månader och 1 år. Det blev en signifikant större minksning av riskdrickande i MI-gruppen (från 60 % till 27 %, p<0.009) i jämförelse med kontrollgruppen.

Studie
Stein, L. A. R. Lebeau-Craven, R. (2002). Motivational Interviewing and Relapse Prevention for DWI: a Pilot Study. Journal of Drug Issues, 32, 1051-1069.

Beskrivning
Studien var en pilotstudie om 4 veckor som omfattade 25 individer, som gripits för rattfylleri. Som tillägg till standardbehandling gavs MI (om 1 session) och en återfallspreventiv behandling, ÅP (om 8 sessioner).

Resultat
Utvärdering visade att klienterna värderade MI och ÅP högre än standarbehandlingen ( ett 4-veckors program utifrån 12 stegs traditionen). 

Studie
Stein, M. D., Charuvastra, A., Maksad, J., Anderson, B. J. (2002). A Randomized Trial of a Brief Alcohol Intervention for Needle Exchangers (Braine). Addiction, 97, 691-700. 

Beskrivning 
Syfte med studien var att studera effekten av MI som en kort intervention för att minska alkoholdrickande hos patienter ett sprutbytesprogram. 187 patienter deltog. De randomiserades på en MI-interventionsgrupp och en kontrollgrupp. MI-interventionen omfattade två 1-timmars sessioner med fokus på alkhol och riskbeteende för HIV-infektion. Uppföljning skedde efter 1-månad och 6-månader.

Resultat
En signifikant minskning av drickandet skedde i båda interventions- och kontroll gruppen. Utfallet mättes i dagar med drickande. Patienterna i MI-gruppen rapporterade dubbelt så ofta minskning med 7 dagar med drickande eller flera under observationsperioden (p=<0.005) än kontrollgruppen.

Studie
Stein, M. D., Charuvastra, A., Maksad, J., Anderson, B. J. (2002). A brief intervention for hazardous drinkers  in a needle exchange program (Braine). J Subst Abuse Treat. 22:23-31

Beskrivning
Studien omfattade 109 patienter med ett aktivt injektionsmisssbruk, som också hade ett riskdrickande av alkohol, från ett sprutbytesprogram. Patienterna randomiserades till en kort MI-intervention (om två sessioner med en månads mellanrum) med fokus på riskbeteende för HIV-infektion eller en kontrollgrupp.

Resultat
Uppföljning  efter 6 månader visade att MI-interventionen minskade det drogrelaterade riskbeteendet för HIV-infektion i jämförelse med kontrollgruppen.