Statens folkhälsoinstitut Verktyg
Du är här: StartMetoderHälsofrämjande och förebyggande metoderMotiverande samtalKost och fysisk aktivitet › Vetenskapliga studier

Vetenskapliga studier

Vetenskapliga studier om motiverande samtal MI i program för kost och fysisk aktivitet enligt metaanalysen Hettema J, Steele J & Miller WR. Motivational Interviewing. Annu.Rev.Clin.Psychol. 2005(1):91-111.

Studie
Mhurchu CN, Margetts BM, Speller V. 1998. Randomized clinical trial comparing the effectiveness of two dietary interventions for patients with hyperlipidaemia. Clin. Sci. 95:479—87.

Beskrivning
Studien var en randomiserad, kontrollerad klinisk studie där man hade 121 patienter med hyperlipidemi, som är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, som remitterats till en sjukhusklinik för kostrådgivning. Patienterna slumpades till antingen standardrådgivning eller motiverande samtal under en period av tre månader. Man mätte självrapporterad kunskap om kost, totalt serumkolesterol, HDL-kolesterol, serumtriacylglycerider. Kostintaget mättes med 7-dagars kostregistrering.

Resultat
Studien visade att standardrådgivning fungerade lika bra som MI när det gällde att sänka det totala fettintaget, det mättade fettintaget, energiintaget och BMI.


 
Studie
Resnicow K, Jackson A, Wang T, De AK, McCarty F, et al. 2001. A motivational interviewing intervention to increase fruit and vegetable intake through black churches: results of the Eat for Life trial. Am. J. Public Health 91:1686—93.

Beskrivning
Medlemmar i fjorton kyrkor, African Americans Black Churches, matchade med avseende på socioekonomisk status, fördelades slumpmässigt till tre behandlingsmetoder. 1. kontrollgrupp som fick näringslärautbildning och interventionsmaterial 1 år efter studien, 2. interventionsgrupp som fick kulturellt anpassad multikomponent självhjälpsintervention samt 1 sk ”cue”-telefonsamtal, 3. interventionsgrupp som fick samma självhjälpsintervention med 1 sk ”cue”-telefonsamtal men med tillägg av  3 motiverande samtal per telefon. Mätning gjordes med hjälp av livsmedelsfrekvensformulär som uppskattade frukt och grönsaksintaget...

Resultat
Förändringarna när det gäller intag av frukt och grönsaker var signifikant större i MI-gruppen än i kontroll- respektive självhjälpsgruppen. Studien visade att man med MI-metoden kan öka människors intag av frukt och grönsaker.



Studie
Smith DE, Heckemeyer CM, Kratt PP, Mason DA. 1997. Motivational interviewing to improve adherence to a behavioral weight-control program for older obese women with NIDDM. A pilot study. Diabetes Care 20:52-54.

Beskrivning
Tjugotvå äldre feta kvinnor (41 % svarta) med diabetes (NIDDM) var slumpvist fördelade till 1. ett ”standard” 16 veckors beteendeinriktat viktkontrollsprogram i grupp som erbjöd instruktioner i kost, fysisk aktivitet och beteendeförändring eller 2. samma beteendeinriktade viktkontrollsprogram i grupp men med tillägg av 3 motiverande samtal.

Resultat
MI-gruppen kom till signifikant fler gruppmöten, skrev signifikant fler matdagböcker,  registrerade blodglukos signifikant fler gånger och hade signifikant bättre blodglukoskontroll vid eftermätningen, Studien visade att man med MI-metoden kan få människor att både följa behandlingsprogram bättre och erhålla bättre blodglukoskontroll.


 
Studie
Woollard J, Beilin L, Lord T, Puddey I, MacAdam D, et al. 1995. A controlled trial of nurse counseling on lifestyle change for hypertensives treated in general practice: preliminary results. Clin. Exp. Pharmacol. Physiol. 22:466-68.

Beskrivning
Man ville se om man med hjälp av motiverande samtal om livsstil som gavs av sjuksköterskor i allmänpraktik kunde sänka förbättra blodtrycket hos patienter som var hypertensiva (högt blodtryck). Patienterna var slumpvist fördelade i (1) kontrollgrupp respektive två olika interventionsgrupper som fick (2) lågintensiv MI-rådgivning (ett möte och fem telefonsamtal) eller (3) högintensiv MI-rådgivning (sex möten). Intervention gavs var 4:e vecka i 18 veckor. Interventionerna omfattade stadieanpassade beteendemotifierande motiverande samtal med inriktning på att minska alkoholkonsumtionen, minska fett- och saltintaget samt vikten, sluta röka och öka den fysiska aktiviteten på fritiden.

Resultat
Jämfört med kontrollgruppen visade den lågintensiva gruppen signifikant minskning av alkoholkonsumtion och saltintag medan den högintensiva gruppen visade signifikant minskning av både kroppsvikt och blodtryck. Studien visade att sjuksköterskor som använde MI-metoden med specifik inriktning på vissa livsstilsfaktorer kunde få patienter att sänka kroppsvikten och blodtrycket.

Innehållsansvarig: Lisen Sylwan
Sidan uppdaterad den 8 januari 2009
Statens folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund
Besök och leverans: Forskarens väg 3, tel: 063 19 96 00, fax: 063 19 96 02, e-post: