Evidens

Det rådande kunskapsläget när det gäller rökavvänjning är att vi har evidens för att kort rådgivning är effektivt inom hälso- och sjukvården (3) men det vetenskapliga bevisläget för att man får fler rökfria med enbart motiverande samtal är inte helt klart.

Utgångspunkten på denna hemsida är metaanalysen Hettema et al 2005 (6). Det fannas vid tidpunkten för metaanalysen flera studier om MI och rökning med positiva tendenser, se avsnittet om vetenskapliga studier, men bara en med statistiskt signifikanta positiva resultat i alla utfallsvariabler (5). Efter metaanalysen har ett par studier tillkommit som tyder på att motiverande samtal ger bättre resultat än kort rådgivning (7) respektive standardrådgivning (8).

Det finns flera studier med positiva tendenser, se avsnittet om vetenskapliga studier, men bara en med statistiskt signifikanta positiva resultat i alla utfallsvariabler (5). Det finns också några studier som inte visat någon tendens att motiverande samtal ger fler rökfria jämfört med konventionell behandling. Möjligen kräver rökning en kombination av åtgärder, där exempelvis läkemedelsbehandling kan ingå.

Motiverande samtal bygger dock på den bästa kunskap vi anser att vi har just nu om hur man samtalar med människor om tobaksvanor och i den meningen är det en kunskapsbaserad metod även på området rökavvänjning. Klientcentrerade metoder ökar också tillfredsställelsen hos patient och behandlare, vilket kan antas leda till fler samtal om rökning i vården, och det är en stor vinst.

Det finns ingen studie som prövat motiverande samtal på snusavvänjning, men erfarenhet visar att samma principer bör gälla som för rökavvänjning (1).

Under avsnittet Vetenskapliga Studier får du en genomgång av de studier som finns om motiverande samtal och rökning enligt metaanalysen Hettema et al 2005 (6).