Vetenskapliga studier

Vetenskapliga studier om motiverande samtal-rökning enligt metaanalysen Hettema J, Steele J & Miller WR. Motivational Interviewing. Annu.Rev.Clin.Psychol. 2005(1):91-111.

Studie

Borrelli B, Novak S, Hecht J, Emmons K, Papandonatos G, Abrams D. Home health care nurses as a new channel for smoking cessation treatment:Outcomes from project CARES (Community-nurse Assistes Research and Education on Smoking). Prev Med. 2005 Nov-Dec;41(5-6):815-21.

Beskrivning

273 patienter i hemsjukvård fick antingen tre motivationshöjande samtal + en telefonuppföljning (ME; Motivational Interviewing + feedback från kolmonoxidmätning) eller konventionell behandling (SC; kort rådgivning) av sina sjuksköterskor.

Resultat

Biokemiskt validerad rökfrihet (continous abstinence) vid 12-månaders uppföljning var 4.2% (SC) respektive 8.7% (ME) (ej signifikant).  ME-gruppen rapporterade dock fler rökstoppsförsök och signifikant större rökreduktion vid uppföljningar under 12 månader efter rökstopp.

Studie

Butler C, Rollnick S, Cohen D, Bachmann M, Russell I, Stott N. Motivational consulting versus brief advice for smokers in general practice:a randomized trial. British Journal of general practice, August 1999.

Beskrivning

270 rökande patienter randomiserades och fick antingen kort rådgivning eller MI om sin rökning under en konsultation med en läkare i primärvården.

Resultat

Signifikant fler i MI-gruppen rapporterade att de inte rökt alls under dygnet innan, att de skjutit upp första cigaretten mer än 5 minuter efter uppvaknandet, att de gjort ett rökstoppsförsök som omfattat minst en vecka under uppföljningstiden respektive blivit mer motiverade att sluta röka enligt Stages of change-modellen. Studien visade även icke-signifikanta trender till förmån för MI när det gäller rökstoppsförsök, rökuppehåll minst en månad samt rökreduktion.

Studie

Colby SM, Monti PM, Barnett NP, Rohsenow DJ, Weissman K, Spirito A, Woolard RH, Lewander WJ.Brief motivational interviewing in a hospital setting for adolescent smoking: a preliminary study. J Consult Clin Psychol. 1998 Jun;66(3):574-8.

Beskrivning

Fyrtio tonåriga patienter på ett sjukhus lottades slumpmässigt till antingen kort rådgivning eller motivational interviewing (MI).

Resultat

Även om skillnaden i rökfrihet mellan grupperna inte var signifikant vid 3-månadersuppföljning, noterades en effekt (effektstorlek h = .28) till förmån för MI.  MI-gruppen visade även en signifikant minskning i antal rökdagar och i nikotinberoende.

Studie

Emmons KM, Hammond SK, Fava JL, Velicer WF, Evans JL, Monroe AD. A randomized trial to reduce passive smoke exposure in low-income households with young children. Pediatrics. 2001 Jul;108(1):18-24.

Beskrivning

Man ville studera om MI kunde användas för att minska passiv rökning i privata hem i 291 familjer med låg inkomst och små barn. MI bestod av en 30- 45-minuter lång intervention i hemmet av en tränad hälsorådgivare samt 4 uppföljande telefonsamtal. Deltagarna i kontrollgruppen fick självhjälpsmanualer och informationsblad om att sluta röka och om passiv rökning per brev.

Resultat

Nikotinnivåerna i luften vid 6- månader var signifikant lägre i hushåll som fått MI jämfört med kontrollgruppen.

Studie

Ershoff DH, Quinn VP, Boyd NR, Stern J, Gregory M, Wirtschafter D.The Kaiser Permanente prenatal smoking-cessation trial: when more isn't better, what is enough?
Am J Prev Med. 1999 Oct;17(3):161-8.

Beskrivning

390 gravida kvinnliga rökare som alla fått kort rådgivning av professionell personal slumpades till en av tre grupper som fick olika tilläggsinterventioner: (1) en självhjälpsmanual skräddarsydd till personligt rökmönster och livsstil samt Stages of change, (2) självhjälpsmanualen plus ett datoriserat interaktivt sluta-röka-program respektive (3) självhjälpsmanualen plus proaktiva MI- konsultationer per telefon av sjuksköterskor.

Resultat

Tjugotvå (22) procent av deltagarna blev rökfria. Det var ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Varken MI-telefonsamtal eller det datoriserade interaktiva sluta-röka-programmet ökade alltså antalet rökslutare jämfört med traditionell kort rådgivning+självhjälpsmanualen. Forskarnas förklaring till att tilläggsinterventionerna inte gav någon effekt var att den traditionella korta rådgivningen antagligen höll en mycket hög standard

Studie

Smith SS, Jorenby DE, Fiore MC, Anderson JE, Mielke MM, Beach KE, Piasecki TM, Baker TB. Strike while the iron is hot: can stepped-care treatments resurrect relapsing smokers?
J Consult Clin Psychol. 2001 Jun;69(3):429-39.

Beskrivning

På ett urval av 677 rökare jämfördes kort rådgivning (3 individuella konsultationer) med kognitiv beteendeterapi (6 gruppbehandlingar) respektive MI (6 gruppbehandlingar) som återfallsprevention. Tilläggsbehandlingarna började 1 vecka efter rökstoppet. Alla deltagare fick dessutom nikotinplåster.

Resultat

Varken kognitiv beteendeterapi eller MI förbättrade resultatet jämfört med kort rådgivning. Forskarna tror att tilläggsbehandlingarna inge gav effekt pga att de började först en vecka efter rökstoppet. Det är den allra första veckan efter rökstoppet som är avgörande för utfallet.

Studie

Soria R, Legido A, Escolano C, Lopez Yeste A, Montoya J. A randomised controlled trial of motivational interviewing for smoking cessation . Br J Gen Pract. 2006 Oct;56(531):768-74

Beskrivning

Randomiserad, kontrollerad studie i primärvård, Spanien. 200 högt nikotinberoende rökare fick antingen kort rådgivning eller motiverande samtal samt bupropion. Man mätte punktprevelens efter 6 and 12 months samt verifierade med kolmonoxidmätning.

Resultat

Effekten av MI var 5.2 gånger större än kort rådgivning (18.4 % jämfört med 3.4%; 95% confidence interval = 1.63 to 17.13). Slutsatsen är att MI är mer effektivt än kort rådgivning för rökavvänjning.

Studie

Stotts AL, Diclemente CC, Dolan-Mullen P. One-to-one: a motivational intervention for resistant pregnant smokers. Addict Behav. 2002 Mar-Apr;27(2):275-92.

Beskrivning

Studien gjordes på 269 lågt motiverade gravida rökare. Alla fick kort standardrådgivning + en självhjälpsmanual  vid första besöket i mödravården samt en självhjälpsfolder per vecka i 7 veckor därefter. Vid 28 veckor gjordes en intervju och man slumpade de kvinnor som fortfarande rökte i två grupper 1) experimentgruppen fick ett personligt brev baserat på Stages of change-modellen samt 2 MI-samtal per telefon 2) kontrollgruppen fick fortsatt standardrådgivning.

Resultat

Fyrtiotre (43) procent av de kvinnor som fick MI var rökfria vid 34 veckor jämfört med 34% i kontrollgruppen (ej signifikant). Sex (6) veckor efter förlossningen var 27.1% i MI-gruppen rökfria eller rökte bara ibland jämfört med 14.6% i kontrollgruppen (ej signifikant). Det var ingen skillnad mellan grupperna 3 och 6 månader efter förlossningen.