Folkhälsoekonomi

Folkhälsoekonomi, liksom till exempel läkemedelsekonomi eller ekonomi för medicinska produkter kan sägas vara olika arbetsfält för den akademiska disciplinen hälsoekonomi. Folkhälsoekonomi kan definieras som ekonomisk vetenskap applicerad på folkhälsa och hälsans bestämningsfaktorer. Därmed är folkhälsoekonomi ett arbetsområde lämpat för både statlig, landstings- och kommunal verksamhet.

En central utgångspunkt är att samhällets resurser är begränsade vilket ställer krav på genomtänkta analyser vid prioritering av åtgärder för att främja hälsa. När hälsoekonomi utvecklades till en disciplin inom nationalekonomin berodde det delvis på att hälsa intar en särställning i människors liv. Det är något vi värdesätter mycket högt eftersom det både är ett mål i sig och ett medel för att kunna uppnå mycket annat i livet. En annan anledning till ekonomens intresse för hälsofrågor är att de externa konsekvenserna (till exempel när någon drabbas av en annan persons alkoholkonsumtion) och informationsasymmetri (till exempel när producenter av tobaksprodukter vet mer om hälsoriskerna än konsumenter) är vanligt förekommande.

Metoder

Hälsoekonomi utgör ett omfattande vetenskapligt område med en rad olika frågeställningar. Exempel på särskilt relevanta områden inom folkhälsa är metoder för att kombinera jämlikhet i hälsa med effektivitetsmål, mätning av folkhälsan med hälsoindikatorer– typ QALYs och DALYs, beräkningar av samhällets kostnader för ohälsa, konsekvensanalyser kring hälsans bestämningsfaktorer, särskilt i samband med hälsokonsekvensbedömningar (HKB) samt ekonomiska utvärderingar av folkhälsoinsatser.

Hälsoekonomi för folkhälsoarbete

Samtliga dessa områden finns utförligt beskrivna i rapporten ”Hälsoekonomi för folkhälsoarbete – introduktion och debatt” som gavs ut av Statens folkhälsoinstitut 2003. Ett starkt fokus ligger på beräkningar av hur förebyggande och hälsofrämjande åtgärder kan bidra till kostnadseffektiva lösningar på lika villkor i befolkningen. Normalt sett anses samhällsekonomin påverka folkhälsan, men ett område som har uppmärksammats på senare tid är även hur folkhälsan bidrar till samhällets ekonomiska utveckling.

Övrigt arbete med folkhälsoekonomi

Till Statens folkhälsoinstituts arbete med folkhälsoekonomi hör också att bevaka studier som görs av externa forskare samt att medverka till kunskapsspridning på konferenser och utbildningar på nationell, regional och lokal nivå.
Statens folkhälsoinstitut har samarbetsavtal med Umeå Universitet inom folkhälsoekonomi och hälsofrämjande hälso- och sjukvård.