Varför ska man göra en HKB?

I regeringens Strategi för hållbar utveckling (skr. 2003/04:129) framhålls att en hållbar utveckling är det övergripande målet för regeringens politik. Det betyder att alla politiska beslut ska utformas så att de tar hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser på lång sikt.

Folkhälsopolitikens övergripande mål och elva målområden utgör nödvändiga inslag för en socialt hållbar utveckling.

HKB kan tjäna flera syften:

• Påverka de överväganden som görs inför olika beslut till fördel för hälsan.
• Öka medvetenheten om att beslut och åtgärder inom olika sektorer kan påverka hälsan.
• Skapa möjlighet att föra in hälsofrågorna på ett strukturellt sätt i övriga sektorer.
• Vara en pedagogisk process i sig, bl.a. genom att påvisa kunskapsbrister och forskningsbehov

I allt fler sammanhang framhålls vikten av att se hälsokonsekvensbedömning som en pedagogisk process där verksamma inom olika sektorer, kanske för första gången, får tillfälle att på ett systematiskt sätt, fundera på hur beslut inom det egna området kan komma att påverka olika bestämningsfaktorer för människors hälsa. När företrädare från olika kunskapsområden träffas för att tillsammans genomföra HKB kan även kommunikationen förbättras och en ökad förståelse för varandras kompetenser utvecklas.

Den nya folkhälsopolitiken utgår från hälsans bestämningsfaktorer och placerar därmed huvuddelen av folkhälsoarbetet utanför hälso- och sjukvårdens kompetensområde. För att påverka arbetslöshet, social trygghet, miljötillståndet och alkoholvanorna är det politiska beslut på lokal och regional nivå som har störst inverkan. Det innebär att ansvaret för folkhälsoarbetet vilar på flera olika sektorer och nivåer i samhället. De politikområden och myndigheter som har uppgifter eller en verksamhet som påverkar folkhälsan ska ta hänsyn till vilka effekter deras arbete har på folkhälsan. HKB utgör ett stöd för detta.

HKB och ojämlikhet i hälsa

Socialt betingade skillnader i hälsa är ett av de allvarligaste hoten mot en hållbar utveckling. I en HKB räcker det inte med att bedöma hur hela befolkningen påverkas. Syftet är att skapa sociala förutsättningar att minska skillnader i hälsa. Därför studeras hur insatser kan komma att påverka utsatta och sårbara grupper i samhället.

Det finns enligt propositionen Mål för folkhälsan (2002/03:35) några aspekter som alltid bör beaktas när det gäller att bevaka hur ett beslut påverkar jämlikhet i hälsa. Det är ålder, kön, socioekonomisk och etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Barns, ungdomars, äldres och invandrares förutsättningar att på lika villkor utveckla och bibehålla en så god hälsa som möjligt bör särskilt uppmärksammas.