Skolverkets nya kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

2010-01-29

I ett remissyttrande från Statens folkhälsoinstitut över Skolverkets kursplan i idrott och hälsa i grundskolan påpekas att skolämnet i grunden handlar om fysisk aktivitet, nationellt målområde för folkhälsa 9, och främjandet av fysisk aktivitet för att på så sätt skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela den svenska befolkningen.

Myndigheten betonar också vikten av att elever inte exkluderas från undervisningen samt att lärandet skapar ett varaktigt intresse hos eleverna och ökar sannolikheten för fysisk aktivitet i framtiden.

På uppdrag från regeringen reviderar Skolverket just nu alla kursplaner i grundskolan som ett led i att förtydliga utbildningens mål och kunskap. Ambitionen är att konstruera kursplaner som fungerar bättre som styrning av och redskap för lärarnas arbete, eftersom de nuvarande kursplanerna upplevs som otydliga och svårhanterliga av många lärare.

I Skolverkets reviderade version av kursplanen i idrott och hälsa i grundskolan ligger fokus på rörelse och rörelseaktiviteter och ”idrott, hälsa och livsstil”. I ett folkhälsoperspektiv ligger fokus på fysisk aktivitet eftersom vi idag vet att fysisk aktivitet är ett påverkbart beteende som främjar hälsa och välbefinnande samt minskar risken för vanligt förekommande folksjukdomar (exempelvis högt blodtryck, typ II diabetes, övervikt/fetma, depression). Fysisk aktivitet är ett beteende som påverkas över tid av många faktorer i såväl yttre som inre miljö (dynamik) och som kommer till uttryck på olika sätt (komplexitet). Motion, idrott, arbetsliv och vardagliga bestyr är några kategorier av fysisk aktivitet. Utbildningen i skolämnet idrott och hälsa utgör en särskild kategori av fysisk aktivitet.

Risken för marginalisering och utanförskap är uppenbar i ett skolämne som idrott och hälsa i synnerhet när normering och kunskapskrav gynnar atletisk prestationsförmåga. Utbildningen måste därför, åtminstone delvis, ha en uppgiftsorienterad inriktning där den enskilde elevens relativa förutsättningar och personliga förbättringar ligger i blickpunkten. Undervisningen måste tillfredställa behoven för alla elever även de elever som inte är fysiskt aktiva i tillräcklig stor omfattning. Alla elever måste få positiva upplevelser av undervisningen.

Forskningsresultat pekar entydigt mot att vissa socialkognitiva dimensioner som socialt stöd och självförtroende har stor betydelse för att främja hållbar fysisk aktivitet. Eleverna bör alltså ges stöd och uppmuntran till framgångsrik orientering i olika aktiviteter via nyfikenhet, pröva på och intresse. Lärandet i idrott och hälsa bör ske efter intellektuella principer som syftar till att forma elevernas upplevelser, attityder och övertygelser i positiv riktning.

Skolan är en viktig arena för att främja hälsobeteenden bl.a. genom att erbjuda regelbunden fysisk aktivitet. Skolan har numera ett uttalat ansvar att erbjuda alla skolbarn daglig fysisk aktivitet. Men det är mycket tveksamt om Skolverkets förslag till kursplan i idrott och hälsa i grundskolan kvalificerar som styrdokument eftersom det i stor utsträckning saknar vägledande anvisningar om hur det formulerade innehållet ska realiseras i praktiken.