Skapande och utvecklande av sociala mötesplatser för äldre

2008-12-31

En kartläggning av lärande exempel på sociala mötesplatser med fokus på främjande av fysisk aktivitet och goda matvanor, samt förslag till insatser och strategi för spridning i kommuner och landsting/regioner.

Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga lärande exempel om sociala mötesplatser och hur äldre personers fysiska aktivitet och goda matvanor kan främjas. Förslag till insatser och en strategi för att sprida dessa i kommuner och landsting/regioner presenteras. Budget för genomförandet presenteras också i rapporten. Arbetet har skett i samråd med Socialstyrelsen och Livsmedelsverket, kommuner och landsting, forskare samt berörda organisationer.

Förslag till insatser i rapporten är att sprida lärande exempel på stödjande miljöer och metoder för goda matvanor samt fysisk aktivitet till exempel fysisk aktivitet på recept och motiverande samtal. Ytterligare förslag är nya kunskaper till exempel uppföljnings- och utvärderingsmetoder för hälsofrämjande och förebyggande åtgärder för att se effekterna på hälsan. En annan viktig del i genomförandet är kunskaper och utveckling av ledarskap för att stärka och säkra ett stödjande förhållningssätt bland olika yrkeskategorier och frivilliga i bemötandet med äldre personer. Detta för att betona, stärka och bibehålla det friska hos individen. Prioriteringar av dem med störst ohälsa är mest angeläget.

Äldre människor är inte en grupp som lätt går att fånga i en enkel definition. I rapporten avses personer 65 år och äldre som bor i eget boende och inte är beroende av vård och omsorg för sitt dagliga liv. Situationen för äldre på väg in i den så kallade fjärde åldern med vårdberoende, uppmärksammas också för att underlätta social gemenskap, fysisk aktivitet och goda matvanor även när olika funktionsnedsättningar börjar utgöra hinder.

Enligt Folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät, uppger 50 procent i åldern 75-84 år att de har en funktionsnedsättning. Rörelsehinder är vanligast i denna åldersgrupp följt av hörselnedsättning. Äldre med låg socioekonomisk status, äldre utlandsfödda samt kvinnor och ensamboende uppger i mindre utsträckning en god hälsa. Dessutom har kvinnor vanligen sämre ekonomiska förutsättningar.

Äldre själva betonar sociala aktiviteter som väsentliga och att starka nätverk bidrar till ökad livslust. En god självkänsla, brett utbud av boendeformer och närområdets utformning är också viktigt. Sociala relationer och gemenskap är en kärnfråga för god hälsa och välbefinnande. Här har de sociala mötesplatserna en mycket central roll. Att bli sedd och känna sig betydelsefull är grundläggande och måste beaktas i verksamhetens upplägg. En mångfald av aktiviteter ökar chanserna att fler ska hitta något som känns meningsfullt. Det är en utmaning att nå dem som upplever sig ensamma och få dem att känna sig välkomna och efterfrågade. Samverkan, ansvar, roller och långsiktighet, inte minst ekonomiskt, är viktigt för att de sociala mötesplatserna ska vara attraktiva och ha ett bra utbud som rymmer allt från gympa till personliga samtal.