Ansvarsfull alkoholservering mm

2004-01-01

Enligt Statens folkhälsoinstituts mening bör STAD-modellens arbetssätt i framtiden vara vägledande för alkoholtillsynen i hela landet. Detta skulle även ge ett väsentligt bidrag till de strävanden som regeringen gett uttryck för i det nya uppdraget till Folkhälsoinstitutet, nämligen att verka för en bättre samordning mellan det alkoholskadeförebyggande arbetet i kommunerna och tillsynsverksamheten.

Spridning av modellen bör intensifieras. Metodstöd kan ges av personer som medverkat i framtagandet av modellen. Det bör emellertid skapas utvidgade möjligheter för kommuner att få visst ekonomiskt stöd under ett inledande skede. Särskilt bör det ges ökade möjligheter för undersökningar som kan kartlägga den lokala situationen och efter en tid mäta effekterna av insatsen.

SHR förespråkar att metoden också borde läras ut i landets restaurangskolor och restaurangutbildningar och att läroplanerna för dessa utbildningar borde ses över. Statens folkhälsoisntitut anser att det mycket viktigt att människor som så småningom skall arbeta i restaurangbranschen har en djup och grundläggande kunskap om ansvarsfull alkoholhantering och svensk alkoholpolitik och stödjer därför SHRs uppfattning i detta avseende.

Den nationella spridningsprocessen bör följas upp med vetenskapliga metoder, inte minst för att dra lärdomar om vad som krävs för att ett folkhälsopolitiskt metodutvecklingsprojekt ska kunna omsättas till reguljär löpande verksamhet ute i kommunerna. För den fortsatta spridningen inklusive undersökningar och uppföljningsarbete uppskattar Statens folkhälsoinstitut att medelsbehovet uppgår till 3 mkr per år, i första hand under en treårsperiod.

Ett framtida mål bör vara att alla tillståndshavare gör en företagsanpassad alkohol- och drogpolicy. Därför bör alkohollagen ändras så att det föreskrivas att restauranger med serveringstillstånd ska ha ett egentillsynsprogram för sin verksamhet. Något som idag enbart gäller för serveringar med öl (folköl) som starkaste dryck och för handlare som säljer öl i butik.

Enligt FHIs mening bör STADs projekt ”Krogar mot knark” vara ett arbetssätt och en metod som kan vara vägledande för det förebyggande narkotikaarbetet i restaurangmiljöer. Detta skulle ge ett väsentligt främja samarbetet mellan polis och restaurangföretagare. Statens folkhälsoinstitut rekommenderar att starthjälp ges till kommuner för att bedriva lokala kartläggningsarbeten om förekomsten av narkotika i krogmiljö.

Svårigheten att komma till en gemensam ståndpunkt om tidigare stängning av restaurangerna belyses av följande. Kommunerna gör anspråk på det principiella värdet i att lokala bedömningar skall ligga till grund för prövningen av sluttiderna för servering. Det är dessa lokala bedömningar som har resulterat i att det i vissa kommuner finns så sena serveringstider. Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR, accepterar inte en begräsning av serveringstiderna, medan Hotell- och Restaurang Facket, HRF, anser att det ska sättas en senaste gräns för serveringstiden i lagen. Ståndpunkterna om serveringsställenas tider varierar således och enlighet verkar inte kunna uppnås.

För att tidigarelägga restaurangvanorna kvarstår endast den lösning som Alkoholutredningen, och före den Alkoholpolitiska kommissionen, föreslog, nämligen att en senaste tidpunkt efter vilken kommunen inte får medge servering regleras i 6 kap. 4 § alkohollagen. Det synes vara lämpligt att ta fasta på den tidpunkt som de båda nämnda utredningarna föreslog, dvs. kl. 03. För att förbättra ordningsvakternas funktion i arbetet bör utbildningen av vakter ses över och kompletteras med kunskaper om ansvarsfull alkoholservering och narkotika. På sikt bör det prövas om inte kommunen i sina villkor om ordningsvakter kunde skärpa kraven så att de avsåg vakter med den önskvärda utbildningen.

Enligt Statens folkhälsoinstituts mening måste tillsynen beakta både inne- och utemiljön. Kommun och polis måste uppmärksamma köerna och bedöma även dem utifrån lagstiftningens intentioner. En restaurangs provocerande kösystem, som ofta och regelbundet bidrar till bråk och våld, måste vägas in i den totala bilden av ordningen på restaurangen. I vissa fall bör det prövas att förena ett serveringstillstånd med ett villkor som berör frågan om anordnandet av köer.

Slutligen, för att kunna arbeta våld- och skadepreventivt i restaurangmiljöer är det viktigt att det finns kunskap om vålds- och skadeutvecklingen i landet. Beträffande våldsbrotten finns information hos respektive polismyndighet. När det gäller skaderapportering finns för närvarande inte något enhetligt nationellt system. Socialstyrelsen har dock fått i uppdrag att inrätta ett sådant. Ett sådant system skulle väsentligt underlätta uppföljningen. Den snabba utvecklingen på alkoholområdet understryker behovet av nationell skadestatistik.