Den byggda miljöns betydelse för fysisk aktivitet i glesbygd

Författare:	Statens folkhälsoinstitut
Utgivningsår:	2011
ISBN:	978-91-7257-899-9
Rapportnummer:	R 2011:28
Beställningsbar:	Ja

Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning bor i glesbygdsområden och det är i dag välkänt att människor i glesbygd generellt har sämre hälsa än tätortsbor. Orsaken är sannolikt inte att det är mer hälsofarligt att bo i glesbygd jämfört med i tätort, utan att levnadsvillkoren är annorlunda och att medelåldern är högre i glesbygd jämfört med i tätorter. Ett sätt att främja hälsa och goda levnadsvanor i glesbygd är att förbättra förutsättningarna till olika former av fysisk aktivitet. Det är därför viktigt att undersöka vilka miljöfaktorer som främjar eller hindrar fysisk aktivitet
i glesbygd.

Att stärka folkhälsan i glesbygdsområden är en viktig uppgift för bland annat kommunerna. På senare år har insikten om den byggda miljöns betydelse för förutsättningarna till fysisk aktivitet ökat. Det handlar exempelvis om att människor behöver ha god tillgänglighet till motionsanläggningar, parker, gång- och cykelbanor, samt att kommunerna behöver införa åtgärder som tvingar ned hastigheterna på motorfordon i bostadsområden och centrumdelar. Forskningen och folkhälsoarbetet inom området har dock varit nästan helt inriktad på byggda miljöer i städer och tätorter. Kunskapen om vilka faktorer som främjar fysisk aktivitet i glesbygdsområden är ofullständig. Denna sammanställning ska ses som ett första steg mot bättre kunskap och evidens och listar många förslag på forskning och utveckling inom området.