Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling

Författare:	Bo Malmberg, Eva Andersson, Mats Johansson, Kenth Hermansson, red. Bernt Lundgren
Utgivningsår:	2007
ISBN:	978-91-7257-497-7
Rapportnummer:	R 2007:8
Beställningsbar:	Ja

En god hälsa är viktig även för den ekonomiska utvecklingen

Hur människors hälsa kan påverka samhällets utveckling har under senare tid blivit en alltmer angelägen fråga, både i Sverige och internationellt. Ett positivt samband mellan hälsa och ekonomisk utveckling konstateras t.ex. av WHO i en rapport år 2001 från The Commission on Macroeconomics and Health. Den visar att förbättringar i hälsa är en viktig strategi för ekonomisk tillväxt och minskning av fattigdom i låg- och medelinkomstländer. För medel- och höginkomstländer visar en översikt gjord inom EU år 2005 att det finns starka ekonomiska skäl att investera i hälsa om Europas globala konkurrensförmåga ska kunna upprätthållas. Rapporten The contribution of health to the economy of the European Union lyfter fram flera aspekter. Bättre hälsa medför högre tillväxt genom bl.a. mer omfattande arbetsdeltagande, högre produktivitet i arbetet, fler produktiva år, bättre inlärningsförmåga och fler utbildningsår samt ett ökat sparande till följd av fler år i god hälsa. Sparandet kan i sin tur användas för investeringar i både fysiskt och intellektuellt kapital. Sämre hälsa har också ekonomiska effekter i form av kostnader för hälso- och sjukvården och socialförsäkringssystemen.

En frågeställning som har intresserat Statens folkhälsoinstitut är om folkhälsoinriktade åtgärder kan bli ett viktigt medel för att stärka Sveriges och de svenska regionernas konkurrenskraft, sysselsättningsutveckling och ekonomiska tillväxt. Mot bakgrund av denna frågeställning har institutet formulerat utgångspunkter och bidragit med ekonomiskt stöd till Institutet för framtidsstudier för studier av sambandet mellan hälsa och ekonomi med fokus på såväl individer och hushåll som ekonomin i sin helhet. I en ny rapport från Statens folkhälsoinstitut med titeln Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling redovisas några intressanta resultat.

Professor Bo Malmberg har i en studie undersökt hur sjukdom påverkar individens och närståendes ekonomi. Individen får, visar det sig, en sämre ekonomi på kort och lång sikt vid sjukdom, men även ekonomin hos anhöriga och arbetskamrater påverkas negativt. Fil. dr Eva Andersson har studerat frågan om regionala skillnader i hälsa och ekonomisk utveckling och finner att dessa följs åt; den ekonomiska situationen är sämre i kommuner där ohälsan är stor. Sammantaget pekar dessa två studier på hur en försämrad ekonomisk situation till följd av sjukdom kan sprida sig från ekonomins mikronivå till samhällsekonomins mer aggregerade nivåer. Författarna drar slutsatsen att hälsofrågor bör få en mer framskjuten plats när det gäller att främja regional utveckling.

Fil. dr Mats Johansson har undersökt orsakssambanden mellan hälsa och ekonomisk utveckling under perioden 1800–2000, en 200-årig period med stora förändringar vad avser ekonomiska, sociala, hygieniska och medicinska förhållanden. En förbättrad folkhälsa har, visar studien, varit en viktig komponent för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Fil. dr Kenth Hermansson vid Statens folkhälsoinstitut har bidragit till antologin med en introducerande text till ämnesområdet och några avslutande kommentarer till bidragen från Malmberg, Andersson och Johansson.

Rapporten vänder sig till politiker, tjänstemän och forskare som har anknytning till folkhälsofrågor och frågor om ekonomisk utveckling på regional och nationell nivå.