Genusperspektiv och hälsa

Diskussionen kring begreppen kön, genus och genussystem är en ständigt pågående process. Kön kan ses som synonymt med biologiskt och sexuellt kön medan genus definieras som det socialt och kulturellt skapade könet.

Utifrån forskning inom området strävar Folkhälsoinstitutet efter att arbeta med ett genus- och jämställdhetsperspektiv inom samtliga nationella mål för folkhälsa.

Vad innebär det att ha ett genusperspektiv?

Diskussionen kring begreppen kön, genus och genussystem är en ständigt pågående process. För att undvika missförstånd är det angeläget att ha klara definitioner. Kön kan ses som (relativt) synonymt med biologiskt och sexuellt kön medan genus definieras som det socialt och kulturellt skapade könet. Betydelserna av både kön och genus är dock inte något statiskt utan förändras i relation till tid och sammanhang.

Det är svårt att dra någon klar gräns mellan det biologiska/kroppsliga och det kulturella könet då vad som anses som just biologskt också är kulturellt betingat. Manlighet och kvinnlighet skapas utefter de traditioner, normer och maktordningar som finns i det samhälle där vi lever.  Simone de Beauvoir skrev redan år 1949 "Man föds inte till kvinna, man blir det." Motsvarande gäller narturligtvis för män.

Forskning inom genus

Genusforskaren Yvonne Hirdman myntade termen genussystem i Sverige. Detta system bygger på ett isärhållande och en hierarki mellan män och kvinnor där män som kollektiv tillskrivs mer makt och inflytande i samhället. Att analysera systemet tjänar till att synliggöra dolda mekanismer och strukturer som orsakar ojämställdhet (könssegregerad arbetsmarknad, mäns våld mot kvinnor etc). Andra internationellt kända genus- och queerforskare som RW Connell och Judith Butler påvisar dock att relationerna mellan/inom grupper av män och mellan/inom grupper av kvinnor hyser en stor komplexitet.

Begreppet intersektionalitet försöker analysera hur olika maktdimensioner korsar varandra. Det är inte bara könet som har betydelse i en analys utan även sexuell läggning, etnisk tillhörighet, klass, funktionshinder, ålder och religion. Dessa positioner påverkar hur mycket makt och utrymme en människa har i samhället och i relation till andra människor. Vissa grupper av män, exempelvis transsexuella män, underordnas i genussytemet av heterosexuella män. En funktionshindrad kvinna är på samma sätt underordnad en kvinna utan funktionshinder. Det finns alltså skillnader även inom grupperna kvinnor och män. Den heterosexuella mannen är dock övergripande norm i samhället.

Vårt arbete med genus

För att inte låta ojämlikheter i hälsa beroende av kön (klass, sexuell läggning och etniskt tillhörighet) fortsätta att normaliseras måste orsaker och bakomliggande maktstrukturer till ohälsa hos kvinnor och män kartläggas och utredas. Att ha ett tydligt integrerat genusperspektiv inom samtliga övergripande mål för folkhälsa, där mäns och kvinnors skilda livsvillkor och förutsättningar är stående analysvariabler, är därför ett måste i den framtida folkhälsopolitiken.