Goda matvanor är viktiga för hälsa och välbefinnande och en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. I kombination med framförallt fysisk aktivitet kan vi som enskilda individer förebygga en rad hälsoproblem som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, vissa cancerformer och psykisk ohälsa.
Data från 2009 års nationella folkhälsoenkät visar att 41 procent av männen och 27 procent av kvinnorna är överviktiga, samt att 13 respektive 12 procent har fetma. Många av dagens folkhälsoproblem har ett samband med maten.
Ohälsosamma matvanor kan enkelt beskrivas som ett för lågt intag av frukt, grönsaker och fibrer, liksom en för hög konsumtion av energität mat, såsom läsk och godis. Övervikt och fetma följer ett tydligt socialt mönster. Det är människor i socialt utsatta positioner, med låg utbildning och låg inkomst, som drabbas hårdast.
Genom bl.a. nationella matvaneundersökningar, i befolkningen, kartläggs matvanorna och dess effekter på hälsan. Den senaste undersökningen i Sverige (”Riksmaten”) gjordes åren 1997-1998. Riksmaten följdes upp åren 2005-2006 och 2008 genom att följa ett antal indikatorlivsmedel och hur de svenska kostråden efterföljs. En ny Riksmaten genomförs nu, med förväntat resultat under 2011.
Undersökningarna visade t.ex. att kvinnor äter bättre än män, äldre äter bättre än yngre samt att personer med hög utbildning och inkomst äter bättre än personer med låg utbildning och inkomst. Matvanorna i befolkningen förändras dock över tid. Det är många faktorer som spelar in vid val av mat t.ex. kultur, vanor, tillgänglighet, utbud, pris och marknadsföring.
Vår roll
I Sverige tilldelades år 2006 Livsmedelsverket ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet. Statens folkhälsoinstitut följer upp hur konsumenternas matkostnader har förändrats under åren 2005-2009 och hur detta påverkar socioekonomiskt svaga grupper.
Mat, miljö och hälsa
När det gäller förhållandet mellan mat, miljö och hälsa är det många faktorer som påverkar och samspelar. Våra matvanor har stor inverkar på miljön. Goda matvanor bör därför vara bra både för hälsan och ur miljösynpunkt. Livsmedelspolitikens mål är en såväl ekologiskt som ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion.
I Sverige är livsmedelskedjan tillsammans med transporter och boende de tre största energiförbrukande sektorerna. Livsmedelssektorn står för ungefär 20 % av den totala energiförbrukningen. Livsmedelskedjan ger upphov till klimatpåverkan eftersom fossila bränslen används i samband med transporter, uppvärmning och konstgödselproduktion. Användningen av fossila bränslen bidrar vidare till försurning och övergödning och storskalighet och specialisering utgör ett hot mot den biologiska mångfalden.
I Sverige konsumeras årligen omkring åtta miljoner ton livsmedel vilket omräknat blir 800 kg livsmedel/person, inklusive drycker. Osäkerheten i uppskattningarna är dock stora. Svinn innebär en ökad miljöbelastning och slöseri med naturresurser då mat som inte konsumeras produceras i onödan.
Ät S.M.A.R.T är ett utbildningsmaterial om maten , hälsan och miljön framtaget av Stockholms läns landsting. S.M.A.R.T står för:
- Större andel vegetabilier
- Mindre ”tomma kalorier”
- Andelen ekologiskt ökas
- Rätt kött och grönsaker
- Transportsnålt
Enligt rapporten ”Vad kostar hållbara matvanor?” (2009) kan livsmedelsutgifterna sänkas med ca 5.600 kronor per person och år om konsumenten övergår till att äta mer hållbart.
Publikationer
Innehållsansvarig: Anna Jansson
Sidan uppdaterad den 19 april 2013
