Psykisk hälsa bland barn och unga

2011-06-08

Majoriteten av eleverna i årskurs 6 och 9 uppger att de mår bra. Flickor rapporterar mer psykisk ohälsa än pojkar. De som inte bor hos någon av sina föräldrar rapporterar en betydligt sämre psykisk hälsa. Det visar de nationella resultaten ur en totalundersökning av den psykiska hälsan bland skolbarn.

Våren 2010 presenterades resultat från en totalundersökning av barns och ungas psykiska hälsa för skolor, kommuner och stadsdelar på Statens folkhälsoinstituts webbplats. Nu presenteras resultaten på nationell nivå.

Resultat i korthet:
• Majoriteten av eleverna uppger att de mår bra.
• Problemtyngden ökar från årskurs 6 till årskurs 9 och flickor rapporterar mer psykisk ohälsa än pojkar.
• Det fanns små eller inga skillnader i psykisk ohälsa vad gäller elevens förälders/föräldrars födelseland eller i vilken typ av kommun skolan finns i.

– Elever som inte bor hos någon av sina föräldrar rapporterar genomgående en sämre psykisk hälsa. De uppger också lägre trivsel både i skola, hem och under fritid. Totalt rör det sig om ungefär 1 procent av de deltagande eleverna. Undersökningen ställer inga ytterligare frågor om boendesituation, därför går det inte att avgöra hur många som t.ex. är placerade i olika former av boenden utanför hemmet, säger Anna Bessö, avdelningschef.

Flera undersökningar har pekat på att den psykiska hälsan bland barn och unga i Sverige har försämrats. År 2009 fattade regeringen därför beslut om en totalundersökning av barns och ungas psykiska hälsa för att skapa en heltäckande bild. Samtliga elever i årskurs 6 och 9 har haft möjlighet att svara på en enkät om hur de upplever sin hälsa. 172 000 elever deltog i undersökningen som innehöll frågor om psykisk hälsa och ohälsa som exempelvis: psykosomatiska besvär, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och bristande välbefinnande. Dessutom frågades om mobbning, tobaksbruk och alkoholbruk.

Den nya rapporten har fokus på resultaten på nationell nivå. Men det är viktigt att lyfta fram att kartläggningens främsta bidrag är att uppgifter om psykisk hälsa möjliggör lokala jämförelser. Vid dessa jämförelser är det värdefullt att ha tillgång till mer detaljerade uppgifter om läget i landet som helhet.