”Folkhälsan allt bättre men ojämnt fördelad”

2009-12-17

När vi analyserar utvecklingen för de senaste sex åren, 2004 till 2009, ses en tydlig förbättring av våra levnadsvanor. Största framsteget ser vi i den dagliga rökningen som minskar. I år är det 13 procent kvinnor och 11 procent män som röker varje dag. Artikel införd på Göteborgspostens debattsida 17 december 2009.

När vi analyserar utvecklingen för de senaste sex åren, 2004 till 2009, ses en tydlig förbättring av våra levnadsvanor. Största framsteget ser vi i den dagliga rökningen som minskar. I år är det 13 procent kvinnor och 11 procent män som röker varje dag. Det kan jämföras med 19 procent kvinnor och 14 procent män år 2004. Samtidigt som rökningen minskar, så minskar också snusandet bland män, från 22 procent år 2004 till 19 procent år 2009. För kvinnorna ligger andelen oförändrad på fyra procent.

Det är också intressant att notera att varannan kvinna och var fjärde man i åldern 16 - 84 år inte rapporterar någon ohälsosam levnadsvana. Den andelen har också ökat något de senaste sex åren.

Den vanligaste ohälsosamma levnadsvanan är att äta lite frukt och grönt. Totalt 1,8 miljoner i åldern 16 - 84 år äter mindre frukt och grönt än aktuella rekommendationer. Även om utvecklingen går åt rätt håll även här, så är det fortfarande en fjärdedel av befolkningen som äter lite frukt och grönt.

Enligt nuvarande rekommendation främjas hälsan av att vara fysiskt aktiv i minst 30 minuter om dagen. Vår statistik visar att 35 procent av kvinnorna och 34 procent av männen inte når den nivån. Det pågår en diskussion bland annat i Norge och England där forskare vill rekommendera minst 60 minuter måttlig aktivitet om dagen. Sett i det perspektivet är situationen en helt annan, då är två tredjedelar av befolkningen inte tillräckligt fysiskt aktiva. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet främjar hälsan och behandlar vissa sjukdomstillstånd. En ökad fysisk aktivitet i befolkningen kan vara det som har störst positiv effekt på folkhälsan.

Fetmatrenden bruten

Nationella folkhälsoenkäten visar också att tolv procent bland både män och kvinnor lider av fetma (Body Mass Index över 30). Det motsvarar drygt 800 000 personer. Trenden med en ökande andel med övervikt och fetma verkar nu ha stannat upp och har varit stabil de senaste sex åren.

En stor utmaning är att de sociala skillnaderna i levnadsvanorna består. Även om de generellt sett minskar något, så är de fortfarande stora. Exempelvis röker fyra gånger fler kvinnor med kort utbildning jämfört med kvinnor med lång utbildning. Personer med lång utbildning och god ekonomisk marginal har oftare bättre matvanor och är mer fysiskt aktiva än personer med låg inkomst och kort utbildning. Personer med någon form av funktionsnedsättning visar också en klar överrepresentation av ohälsosamma levnadsvanor.

En svår ekonomisk situation ser ut att spela en större roll än utbildningsnivån. En större andel personer med svåra ekonomiska problem, det vill säga avsaknad av kontantmarginal eller att man har svårt att klara löpande utgifter till exempel hyra eller mat, har fler ohälsosamma levnadsvanor, oavsett utbildningsnivå. En kombination av kort utbildning och ekonomiska svårigheter ökar sannolikheten för fler ohälsosamma levnadsvanor. En annan grupp som generellt sett rapporterar fler ohälsosamma levnadsvanor är arbetslösa och personer födda utanför Sverige.

En anhopning av ohälsosamma levnadsvanor ökar också sannolikheten för en rad ohälsotillstånd. Vi ser att andelen personer med dålig hälsa, nedsatt psykiskt välbefinnande, sömnsvårigheter och de som upplever stress ökar när flera ohälsosamma levnadsvanor läggs på varandra.

Det går att påverka levnadsvanorna och här spelar bland andra hälso- och sjukvården en stor roll. Landstingen bör än mer prioritera det hälsofrämjande arbetet och tydliggöra resurser samt arbetssätt för det. Det finns goda grunder för att intensifiera arbetet med exempelvis fysisk aktivitet på recept, FaR®. Variationen mellan olika landsting när det gäller kvalitet och omfattning av det hälsofrämjande arbetet är stor. Socialstyrelsen har påbörjat ett arbete med gemensamma riktlinjer och det är av stor vikt.

Närhet till grönområden viktigt

Andra viktiga aktörer är beslutsfattare i kommuner, arkitekter, samhällsplanerare och fastighetsägare. De har möjlighet att planera samhället på ett sätt som ökar individens egenmakt och möjligheter till en mer hälsosam livsstil. En god samhällsplanering som exempelvis ger närhet till grönområden bidrar till en ökad fysisk aktivitet, främjar välbefinnandet och minskar sociala skillnader i hälsa.

En nyckelfaktor för att lyckas är samverkan mellan många aktörer och samordna pågående insatser. Lyckas vi med det, lyckas vi också minska människors lidande, minska hälso- och sjukvårdens kostnader och bidra till en positiv utveckling av samhället.

Sarah Wamala
generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut

Personer med lång utbildning och god ekonomi har oftare bättre matvanor och är mer fysiskt aktiva än personer med låg inkomst och kort utbildning. Våra ovanor 16 - 84 år:

• Äter lite frukt och grönsaker: 35 procent av männen och 17 procent av kvinnorna. Det motsvarar cirka 1 826 000 personer i befolkningen.
  
  
• Röker dagligen: 12 procent av männen och 16 procent av kvinnorna. Det motsvarar cirka 997 000 personer i befolkningen.
  
  
• Stillasittande på sin fritid: 14 procent av männen och 13 procent av kvinnorna. Det motsvarar 965 488 personer i befolkningen.
  
  
• Riskabla alkoholvanor: 17 procent av männen och 9 procent av kvinnorna. Det motsvarar cirka 927 000 personer i befolkningen.
  
  
• Snusar dagligen: 20 procent av männen och 4 procent av kvinnorna. Det motsvarar cirka 831 000 personer i befolkningen.
  
  
• Fetma: 12 procent av männen och 12 procent av kvinnorna. Det motsvarar cirka 830 000 personer i befolkningen.