Finland går mot snusförbud - vad säger forskningen?
2009-01-08
Det är inte tillåtet att sälja snus i Finland, men den som vill får föra in snus i landet från Sverige för eget bruk. Men det kan också komma att förbjudas, enligt ett förslag som presenterades nyligen. Förslaget har väckt en mångsidig debatt. Det finns de som argumenterar för en liberalisering av snuset istället för ett totalt förbud. Och det finns de som tycker att man istället borde förbjuda rökning eftersom det anses som farligare än snusning.
Vad säger forskningen?
Bruket av snus har ökat bland unga i Finland precis som i Sverige. Enligt statistik från den Nationella folkhälsoenkäten 2007 snusar 19 procent av männen och fyra procent av kvinnorna i åldern 16-64 år varje dag i Sverige. Sverige ligger i topp när det gäller snusbruket i Norden. I Finland snusar 2,5 procent av männen och 0,1 procent av kvinnorna dagligen. I Norge snusar elva procent dagligen jämfört med mindre än en procent av kvinnorna. I Danmark är siffrorna mycket lägre - cirka 1 procent av vuxna danskar snusar.
Det finns få longitudinella studier utförda på svenskt snusbruk och många av dem har metodologiska begränsningar. Ett stort problem är att de data på snus som nu finns tillgängliga gäller gamla födelsekohorter, där rena snusare som aldrig rökt är sällsynta. Det betyder att den statistiska styrkan saknas. Dessutom är snus som tillverkades i början av 1970-talet något helt annat än det som används idag. Studier av hälsoeffekter av snus är inte entydiga, men sammanfattningsvis kan det konstateras att befintlig svensk forskning visar att snusning ökar risken för munslemhinneförändringar, cancer i bukspottkörteln, matstrupe och magsäck, dödlig hjärtinfarkt, dödlig stroke och förhöjt blodtryck. Och liksom tobaksrökning kan snusning vara skadligt för foster under graviditet.
Den vetenskapliga evidensen för hälsorisker med tobaksbruk är god. Och det gör att rökavvänjning är en viktig folkhälsofråga. Frågan om risker med snus i relation till rökning är kontroversiell. Det påstås att det kan finnas hälsomässiga nettovinster för en individ som snusar jämfört med den som röker. En orsak till detta kan vara en brist på välgjorda empiriska studier. Att snus är starkt beroendeframkallande, i nivå med cigaretter är utan tvivel.
Det hävdas att anledningen till att Sverige har så få manliga rökare är tillgången till snus; men evidensen för att stödja detta är svagt eftersom longitudinella och experimentella studier saknas. Statistik ur den Nationella folkhälsoenkäten visar att en större andel män i arbetsför ålder än kvinnor snusar dagligen och att en större andel kvinnor (16 procent) än män (12 procent) röker tobak varje dag.
Det påstås också att manliga vuxna rökare som börjar snusa har lättare att sluta röka än de som inte snusar. Det bör dock noteras att minskningen i rökning bland kvinnor och även män i Sverige har setts innan en ökning i snusning. Om de unga män och kvinnor som idag börjar snusa, snarare än att röka, skulle ha fortsatt vara tobaksfria eller skulle ha rökt om snuset inte fanns; det är frågor som inte går att besvara vetenskapligt Finland tar nu upp snusfrågan på en hög policynivå som har en koppling till WHO:s senaste strategi mot tobaksspridning. Den rekommenderar bland annat minskad tillgänglighet, ökad tillsyn av att åldersgränser efterlevs och varningstexter om hälsorisker med snus.
Statens folkhälsoinstitut har ett regeringsuppdrag att arbeta med en tobaksstrategi som ska rapporteras under nästa år.
Referens om WHO:s strategi
(2,11 MB)
(38 kB)
(2009-01-14 10:55)
Referenser
Britton J., Edwards R. Tobacco smoking, harm reduction, and nicotine product regulation. Lancet 2008; 371: 441-5.
Lee P. N. Circulatory disease and smokeless tobacco in Western populations: a review of the evidence. Int J Epidemiol 2007; 36: 789-804.
Martin E. G., Warner K. E., Lantz P. M. Tobacco harm reduction: what do the experts think? Tob Control 2004; 13: 123-8.
Gray N. Mixed feelings on snus. Lancet 2005; 366: 966-7.
Fagerström K. O., Schildt E. B. Should the European Union lift the ban on snus? Evidence from the Swedish experience. Addiction 2003; 98: 1191-5.
Foulds J., Ramstrom L., Burke M., Fagerström K. Effect of smokeless tobacco (snus) on smoking and public health in Sweden. Tob Control 2003; 12: 349-59.
Folkhälsoinstitutets skrifter om snus
Vad vi vet om snus
Hälsorisker med svenskt snus