Stadsutveckling, samhällsplanering och folkhälsa i Göteborg - en inspiration
2009-10-29
Jag var nyligen i Göteborg för att träffa forskare, utbildare, arkitekter, förvaltare och företrädare för byggsektorn och för att starta en dialog om folkhälsoperspektiv i stadsutveckling och samhällsplanering. Det blev en mycket glädjande och inspirerande dag.
Arkitekter har sagt till mig att ”Vi formar våra städer, sedan formar städerna oss”. Ett intressant påstående som innehåller en hel del ”folkhälsotänk”. Många större städer planerar för en fortsatt expansion. Mot den bakgrunden är det angeläget att folkhälsoperspektivet kommer in tidigt och på ett mätbart sätt i utvecklingen.
Kombinationen av folkhälsa, ekonomi och miljö är i all samhällsplanering central. Det finns god vetenskaplig evidens för att hälsoskillnader kan jämnas ut med en aktiv samhällsplanering. Det finns också gott vetenskapligt stöd för att närhet till grönområden är en viktig faktor för en god folkhälsa. En ökad fysisk aktivitet är kanske det som skulle ha störst positiv effekt på svenska folkets hälsa, och vi vet att minst hälften av befolkningen i Sverige behöver röra på sig mer – från barn till gamla.
Därför var det glädjande att höra företrädare för Chalmers tekniska högskola, som just vunnit en nationell tävling utlyst av Mistra, stiftelsen för miljöstrategisk forskning, för att etablera ett världsledande kunskapscenter för ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara städer. Läs mer på:
Björn Malbert, professor i arktitektur, John Holmberg och Johan Carlsten, båda vicerektorer, planerar uppbyggnaden av det nya centret och de ser folkhälsa som en omistlig utgångspunkt i arbetet. I Göteborg har man hittat goda samarbeten, mellan de två högskolorna, Chalmers och Göteborgs universitet, men också med kommunen och dess bolag, med kommunalförbundet, länsstyrelsen, regionen och Svenska miljöinstitutet. Samarbetet ger förhoppningar om att den forskning som nu byggs upp också snabbt kommer till nytta i stadsomvandlingen i Göteborgsregionen. Det finns goda skäl för oss på folkhälsoområdet att följa det arbetet.
Glädjande var också mötet med White arkitekter och deras vilja att prata folkhälsa. Bland en lång rad av deras exempel lyfter jag fram ett projekt i föreningen Fastighetsägare Centrala Hisingens regi, finansierat av Boverket. Det handlar om att göra otrygga miljöer trygga, och därmed mer tillgängliga för Hisingsborna. I projektets inledning genomfördes en enkät bland de boende i området som visade att 38 procent av männen och 64 procent av kvinnorna i området känner sig otrygga utomhus på kvällarna. Genom ett brett samarbete, där både fastighetsägare och boende deltar, tittar arkitekterna nu på flera sätt att öka tryggheten. Aktiviteter och verksamheter i området skulle bidra till rörelse och rätt ljussättning till att skapa större lugn. Projektet kan komma att bli viktigt för hela landet, vi har många parker och grönområden, men många av dem är inte tillgängliga och stimulerar inte till aktivitet.
Jag besökte också Gårdsten, ett bostadsområde i miljonprogrammets Angered. Där träffade jag Katarina Ahlqvist, vd för det kommunala bostadsföretaget Gårdstensbostäder. Gårdsten ligger cirka en mil från centrala Göteborg, har 7500 invånare, varav 85 procent från andra länder än Sverige och bland de boende finns över 70 nationaliteter representerade. För att beskriva den sociala situationen i området använder Katarina Ahlqvist ordet fattigdom och hållbar social utveckling är viktig för stadsutvecklingen. Gårdstensbostäder har valt ett uttalat folkhälsoperspektiv i sitt arbete, vilket gjort att de sedan mer än tio år arbetar på ett okonventionellt sätt. Några få, av väldigt många exempel är att de aktivt stödjer områdets föreningsliv, att de ställer krav på entreprenörer i området, att de ska erbjuda områdets ungdomar praktikplatser och att de själva skapar feriearbete under alla årets skollov. Gården och lekparken är nu utrustad på ett trevligt och tillgängligt sätt. Mycket aktivt folkhälsoarbete och aktivt arbete kring minskning av social ojämlikhet i hälsa i praktiken. Gårdstensbostäders arbete visar goda resultat och en positiv utveckling i viktiga bestämningsfaktorer för hälsa. En ekonomisk beräkning som är gjord av forskare vid KTH visar stor lönsamhet på både individ och samhällsnivå. Läs mer på:
Det finns många goda skäl för att ur ett folkhälsoperspektiv följa utvecklingen i Göteborg. Min samlade reflektion är att arkitekter och byggare mer och mer vill arbeta med folkhälsofrågor. Men det saknas mötesplatser för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Det finns många vägar till folkhälsa och institutets arbete måste vara brett och söka dialog med flera aktörer i samhället.
Det verkar finnas ett fortsatt behov av att diskutera folkhälsoperspektivet i samhällsplanering och stadsutveckling. Vi på institutet kommer därför att diskutera hur vi på bästa sätt kan skapa en nätverksstruktur för arkitekter och ingenjörer i dessa frågor. Med syftet att skapa en kritisk massa och en dynamik kring frågorna.
