Har vi råd att inte investera i förebyggande och hälsofrämjande arbete?
2009-02-18
Globalt sett är tio procent av barn och ungdomar i åldern 5 till 17 år överviktiga och cirka tre procent är feta. Motsvarande siffror för USA är 30 procent och för Europa 20 procent. Barn i familjer med låg socioekonomisk position i industriländer och barn i familjer med hög socioekonomisk position i utvecklingsländer är överrepresenterade (International Obesity Task Force, WHO).
Det positiva är att när det gäller svenska barn i tonårsåldern har ökningen av fetma avstannat och eventuellt minskat sedan början av 2000-talet, särskilt bland flickor. Det visar sammanställningar från skolhälsovården som Folkhälsoinstitutet har gjort (Lager, 2008) liksom två andra svenska studier från Göteborg (Sjöberg, mfl, Acta Pediatrica 2008;97) och Stockholms län (Sundblom, 2006). Det saknas vetenskapliga förklaringar till utvecklingen. Men det är troligt att en mängd olika åtgärder ligger bakom. Många förskolor och skolor verkar ha ökat möjligheterna till fysisk aktivitet och ökat utbudet av hälsosammare kost. Det finns ett par studier som visar att barns intag av grönsaker och frukt har ökat och deras intag av godis och läsk har minskat (Danielsson 2006). Likaså har fysisk aktivitet hos barn ökat de senaste åren (Raustorp 2007). Mera om detta finns på vår webbplats under Uppslagsverk barn & unga samt psykisk hälsa. Detta stämmer väl överens med den senaste sammanställningen av Cochranes Review som visar att fysisk aktivitet och kost är framgångsrika åtgärder mot barnfetma (Oude Luttikhuis H, mfl. Cochrane Database Syst Rev 2009).
Det är av stor betydelse både ur ett folkhälso- och samhällsekonomiskt perspektiv att utvecklingen av fetman bland barn och unga pekar i positiv riktning. Utmaningen är att hålla fast vid den. Ett nationellt system för att följa viktutvecklingen hos barn och ungdomar samt de faktorer som bidrar till utvecklingen är ett nödvändigt instrument för praktiskt folkhälsoarbete. Det är viktigt att flera åtgärder är tillgängliga för barn genom föräldrar, skola och övriga i samhället som till exempel frivilligorganisationer och att dessa drar åt samma håll. Utan kunskap om utvecklingen av fetma hos barn och unga är det svårt att arbeta fram effektiva metoder som blir tillgängliga för föräldrar, förskolor och skolor. Det finns goda exempel i några län i Sverige. Till exempel är Norrbotten, Västernorrland och Jämtlands län de enda länen i Sverige som genomför väl koordinerade undersökningar om skolbarns hälsa och levnadsvanor. Det sker i samarbete med landstingen och skolsköterskorna i kommunerna. Resultatet av undersökningen används av skolsköterskorna vid hälsosamtal där eleverna får veta hur deras hälsa ser ut i relation till andra. Enligt utredaren som arbetar med undersökningen har resultaten bidragit till ett stimulerande tillfälle att prata om hälsofrämjande perspektiv och därmed också en möjlighet att påverka livsstilen hos barn och ungdomar.
(2009-02-06 10:48)
Likadana koordinerade undersökningar om skolbarns hälsa och levnadsvanor börjar nu genomföras i andra län, exempelvis kring Mälardalen. Statens folkhälsoinstitut har påbörjat ett arbete med att skapa ett nationellt system med denna inriktning. Systemet utvecklas tillsammans med skolläkarföreningen och skolsköterskeföreningen. En enkät används vid skolsköterskornas hälsosamtal och resultatet matas in i skolhälsovårdens elektroniska journaler. Det gör det lätt att få fram sammanslagna data på skol, kommun och nationell nivå. Det unika med systemet är kopplingen till skolsköterskornas hälsosamtal.
Referenser
Danielsson M. Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006. Statens Folkhälsoinstitut 2006.
Kelly T, mfl. Global burden of obesity in 2005 and projections 2030. Int J Obes 2008;32:1431-1437.
Lilja, mfl. Trends in obesity and its distribution: Data from the Northern Sweden MONICA survey 1986-2004. Obesity 2008;16:1120-1128.
Lager A, mfl. Children’s overweight and obesity: Local and national monitoring using electronic health records. Scan J Pub Health 2008
Oude Luttikhuis H, mfl. Interventions for treating obesity in children. Cochrane Database Syst Rev. 2009(1):CD001872.
Raustorp A, Ludvigsson J. Secular trends of pedometer-determined physical activity in Swedish school children. Acta Pediatrica 2008;96:1824-1828.
Sjöberg A, mfl. Recent athropometric trends among Swedish school children: evidence for decreasing prevalence of overweight in girls. Acta Pediatrica 2008;97:118-123.
Sundblom E. Övervikt och fetma hos tio-åriga barn i Stockholms län – förändrade mönster över en fyraårsperiod. Stockholms Läns Landsting 2006: 37.
Zaninotto P, mfl. Trends in obesity among adults in England from 1993 to 2004 by age and social class and projections of prevalence to 2012. Journal of Epidemiology and Community medicine 2009: 63:140-146.
