Hållbara matvanor behöver inte kosta mer
2009-04-02
I veckan återrapporterar Statens folkhälsoinstitut ett regeringsuppdrag om en uppdatering av kunskapsläget kring möjligheten att äta för en bättre hälsa och en bättre miljö. De beräkningar som institutet gjort visar att hållbara matvanor också är billigare för de allra flesta konsumenter.
Hur hänger då detta ihop? Jo, det handlar om att ställa om sina matvanor. Dra ned på konsumtionen av kött och så kallade utrymmesvaror som alkohol, chips, godis, och kakor. Och öka istället användningen av frukt, grönt och baljväxter. Resultatet är att matkostnaderna kan sänkas samtidigt som både den egna hälsan och miljön gynnas.
Hur mycket man kan spara beror på från vilka matvanor man startar. Men beräkningar utförda på olika typkonsumenter visar att matkostnaderna minskar mellan 1 500–9 000 kr per år beroende på de ursprungliga matvanorna. För de flesta typkonsumenter är det en minskad konsumtion av utrymmesvarorna som ger största besparingen. En del av de pengarna kan istället förslagsvis läggas på ekologiska livsmedel.
Men det här är förstås en större fråga än bara för plånboken. Våra matvanor är viktiga ur folkhälsosynpunkt. En omställning till mer hållbara matvanor betyder bättre balans i näringsintaget och ökade möjligheter att fylla vårt behov av vitaminer och mineraler. Detta kan i sin tur bidra till en bättre folkhälsa genom att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer, samt genom att förebygga viktuppgång.
Hållbara matvanor för miljöns skull handlar om att välja rätt; rätt slags kött och grönsaker, mindre utrymmesmat, mer frukt och grönt, transportsnålt och ekologiskt producerat. En större säsongsanpassning av vår frukt- och grönsakskonsumtion är också en viktig miljöaspekt. Att vi anpassar våra matvanor efter svensk säsong kan också påverka priset positivt. En sådan prisminskning kan gynna socioekonomiskt svaga grupper att konsumera mera frukt och grönsaker. Beräkningar har bland annat genomförts för en student och en pensionär med mycket begränsad matbudget. Att ersätta en del av köttet med vegetabiliska proteiner är ett annat sätt att spara.
För att nå omställningen mot mer hållbara matvanor är det nödvändigt att flera aktörer arbetar tillsammans för att skapa ett medvetet och hållbart val för konsumenten. Här behövs bred samverkan med exempelvis livsmedelsindustrin, restauranger, myndigheter, kommuner och ideella organisationer. Möjligheten att göra hälsosamma och hållbara matval kan också stärkas genom kunskap och medvetenhet samt genom villkor som underlättar valen, till exempel pris och tillgänglighet.
Dahlin I, Lindeskog P. Ett första steg mot hållbara matvanor. Rapport 23. Stockholm: Samhällsmedicin, Centrum för tillämpad näringslära, Stockholms läns landsting; 1999.
Ät S.M.A.R.T. Ett utbildningsmaterial om maten, hälsan och miljön. Stockholm: Tillämpad näringslära, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting; 2001.
Diet, nutrition and the prevention of chronic diseases. Report of a joint WHO/FAO Expert Consultation. WHO Technical Report Series 916. Geneva: World health organisation (WHO); 2003.
