Sarah Wamala fortsätter att reflektera över Socialstyrelsens folkhälsorapport
2009-04-24
Del 2 Levnadsvanor
Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009 visar på vikten av fortsatt arbete med övervikt och fysisk aktivitet. Det finns indikationer på att utvecklingen mot en ökad andel överviktiga bland barn kan ha brutits. Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät med data tillgängliga från 2004 antyder att det kan ha skett en likartad utveckling också högre upp i åldrarna.
Samtidigt ser man samma sak när det gäller rökningen – här förekommer mycket stora sociala skillnader som kan lägga grunden till framtida vidgade hälsoklyftor.
Sociala skillnader i ohälsosamma levnadsvanor är en utmaning som behöver breda insatser. Aktivt arbete kring betydelsen av samhällsplanering och byggd miljö för fysisk aktivitet är också viktigt.
Forskning visar att 60 procent av den generella dödligheten orsakas av ohälsosamma levnadsvanor (rökning, bristande motion, ohälsosamma kostvanor och riskbruk av alkohol). Det finns omfattande evidens för att fysisk aktivitet förebygger flera sjukdomar och att personer som motionerar har mindre sannolikhet att röka och dricka skadliga mängder av alkohol.
Forskningen har också visat att tillgång till grönområden minskar förtida dödlighet. Samt att hälsoskillnaderna mellan olika samhällsgrupper är betydligt mindre i områden med bra tillgång till grönområden.
Socioekonomiskt svaga grupper är de som drar störst nytta av en samhällsplanering där människor har ökad tillgång till natur och grönska.
Statens folkhälsoinstitut har fått ett uppdrag som rör byggd miljö och fysisk aktivitet fysisk aktivitet med följande uppgifter:
- utveckla manualer för att främja fysisk aktivitet i samhällsplaneringen
- sprida kunskaper och erfarenheter om den byggda miljöns betydelse för fysisk aktivitet hos barn, vuxna och äldre.
- sprida planeringsverktyg som hälsokonsekvensbedömningar och checklistor för hälsofrämjande bostads- och grönyteområden
- stimulera fortsatt kunskapsutveckling på området, (kunskapssammanställningar om den bebyggda miljöns betydelse för personer med funktionsnedsättning och den bebyggda miljöns betydelse i glesbygd)
- etablera långsiktiga arbetssätt för spridning av kunskap och information
- samordna arbetet med annat relevant arbete som bland andra Vägverket och Boverket genomför.
Uppdragen ligger rätt i tiden när det gäller att främja hälsosamma levnadsvanor samt att minska sociala skillnaderna i hälsa.
Andra insatser för fortsatt förebyggande arbete med övervikt och fysisk aktivitet är också viktiga. Statens folkhälsoinstitut har uppgifter på flera andra områden:
- spridning av kunskap och implementering av Fysisk Aktivitet på Recept och FYSS i hälso- och sjukvården
- kraftsamling av folkhälsoarbete kring fysisk aktivitet och kost.
Folkhälsorapporten styrker också riktigheten i de satsningar som har gjorts för att bryta en negativ utveckling när det gäller skadlig alkoholkonsumtion, ett område där Folkhälsoinstitutet har ett huvudansvar. Den konsumtionsökning vi sett sedan mitten av 1990-talet verkar har brutits och har inte följts av så stora skadeökningar som först befarades, men det är viktigt att följa utvecklingen noggrant.
Det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet bör understrykas, exempelvis:
- regeringens kraftsamling på ANTD-området och nationella handlingsplanen
- folkhälsoinstitutets fortsatta stöd och samordning för folkhälsoarbete kring ANTD-frågor i länsstyrelserna
- folkhälsoinstitutets tillsynsarbete är viktigt för minskad tillgänglighet särskilt för ungdomar
- folkhälsoinstitutets fortsatta arbete med ”Skolan förebygger”
- folkhälsoinstitutets Riskbruksprojekt och dess hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvård, universitetet och företagsvård.
Folkhälsorapporten redovisar en minskning av den narkotikarelaterade dödligheten under 2000-talet, medan Folkhälsoinstitutets livsstilsrapport visar en ökning. Redovisningen i Folkhälsoinstitutets livsstilsrapport baseras på rättsmedicinska data.
