Undermeny

• Nyheter
• Gd Sarah Wamalas blogg
• Gd Presentationer
• Artiklar
• Remissyttranden
• Press
• Konferensdokumentation

Sarah Wamala reflekterar över Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2009 (del 1)

2009-04-21

Folkhälsorapport (FHR) 2009 är den sjunde i ordningen från Socialstyrelsen. FHR är en viktig kontrollstation för att bedöma hur väl den svenska folkhälsopolitiken lyckats med att nå de uppsatta målen. De svenska folkhälsomålen antogs av riksdagen 2003 och Statens folkhälsoinstitut har uppdraget att följa upp dem. Den första folkhälsopolitiska rapporten, där man utvärderade måluppfyllelsen, lades fram 2005. Så sent som förra året lade regeringen fram en folkhälsopolitisk proposition, En förnyad folkhälsopolitik, och ställde sig bakom folkhälsopolitikens målstruktur samt fokuserade politiken mot två viktiga målgrupper: barn och ungdom samt äldre. Dessutom gjordes en kraftsamling bland annat vad gäller alkohol, narkotika, tobak och dopning. Den stora skillnaden är att den förnyade folkhälsopolitiken var finansierad med tydliga mål fram till 2010.

I den folkhälsopolitiska rapporten från 2005 identifierades ett antal stora hälsohot:

• den försämrade psykiska hälsan, särskilt bland unga människor
• övervikten och bristen på fysisk aktivitet
• den höga alkoholkonsumtionen 
• den arbetsrelaterade ohälsan, tobaken och luftföroreningarna
• de mycket stora sociala klyftorna i hälsa.

Den nu framlagda folkhälsorapporten stöder i mycket hög grad den problembild som lyftes fram i den folkhälsopolitiska rapporten. Den ger också ett mycket klart stöd till regeringens prioriteringar för folkhälsoarbetet när det gäller barn, ungdomar och äldre samt främjande av hälsosamma levnadsvanor.

Jag kommer att reflektera över fyra områden och det första handlar om sociala skillnader i hälsa

Dessa områden kommer att kommenteras i delar. Här kommenterar jag sociala skillnader. Övriga tre områden kommer i senare inlägg.

1. Sociala skillnader

I FHR framgår att sociala skillnader finns på flera områden. Några exempel är att:

• dödfödda barn är vanligare hos mödrar med låg inkomst
• en större andel av gravida kvinnor med kort utbildning röker dagligen jämfört med gravida kvinnor med lång utbildning
• hjärt- och kärlsjukdomar och cancer är vanligare bland lågutbildade
• förtidig dödlighet är vanligare bland lågutbildade
• det finns stora skillnader i hälsorelaterade levnadsvanor
• det finns stora skillnader i hälsa och välbefinnande
• det finns sociala skillnader i möjligheterna att få sjukvård, framför allt tandvård (som jag belyst i tidigare blogginlägg)

Det kan konstateras att det förekommer ”social programmering” redan i mammans mage. Den bidrar sedan till sociala skillnader i levnadsvillkor sociala skillnader i ohälsosamma levnadsvanor och sociala skillnader i förekomsten av sjuklighet. Därtill kommer sociala skillnader i tillgängligheten till hälsofrämjande resurser och möjligheten att få vård, vilket kan bidra till sociala skillnader i sjukdomsbörda och överlevnad och senare till skillnader i förtida dödlighet.

I de senaste resultaten i Statens folkhälsoinstituts nationella folkhälsoenkät finner vi stora sociala skillnader i möjligheten att få tandvård. Den möjligheten har försämrats för personer med låg social position i samhället. Vi finner även att sociala skillnader i levnadsvanor är stora, vilket kan förklaras av skillnader i sjuklighet.

Det finns flera utmaningar med sociala skillnader i hälsa som jag vill belysa. Dessa inkluderar:

1. Genomarbetade analyser av utvecklingen av sociala skillnader i hälsa och överlevnad under de senaste 20-30 åren med hänsyn till flera mått på social utsatthet och betydelse av strukturella faktorer samt gedigna analysmetoder som underlättar en internationell jämförelse.
   
   Befintliga studier är inte eniga i frågan om sociala skillnader ökar eller minskar. I FHR 2009 läggs fokus på utbildning och analys av betydelsen av strukturella faktorer i relation till socioekonomisk position på individnivå behövs. Individer med kort utbildning som bor i socialt rika områden har bättre hälsa än individer med lång utbildning som bor i socialt utsatta områden med en hög andel arbetslösa, låginkomsttagare med mera. En nyligen publicerad studie vars analys bygger på alla svenska kommuner visar på ett statistiskt signifikant samband mellan stor inkomstojämlikhet (med gini-koefficient som mått) och lägre dödlighet (Lindholm, mfl.). Kommuner med stor inkomstojämlikhet hade lägre dödstal mellan 1993 och 2002. Detta samband förklaras av hög medelinkomst i kommuner med stor inkomstojämlikhet. Danderyd var den kommunen som hade det största inkomstojämlikhet, högst medelinkomst och lägst dödstal.
   
   
2. Genomarbetade analyser av effektiva folkhälsoåtgärder som påverkar sociala skillnader i hälsa
   
   Forskning på vilka generella insatser som effektivt minskar sociala skillnader är en bristvara. Engelska studier har visat att tillgång till grönområden ökar fysisk aktivitet och välbefinnande i befolkningen och bidrar till att minska social ojämlikhet i hälsa (ref). Det behövs fler studier på detta område.
   
   
3. Genomarbetade analyser av hur folkhälsoarbetet utformas och genomförs. Har dessa ett jämlikhetsperspektiv?
   
   Sociala skillnader i hälsa är väl belysta i Sverige. Men när det gäller hur folkhälsoarbete utformas och genomförs på ett sätt som gynnar hälsa på lika villkor så vet vi lite. I Nynäshamn kommun pågår ett försök där man testar en så kallad ”jämlikhetsverktygslåda” i folkhälsoarbetet. Detta arbete är viktigt och bör följas av fler kommuner. Ett arbete för att tillämpa detta verktyg i bredare folkhälsoarbete har påbörjats.
   
   
4. Att bryta socialprogrammering av sociala skillnader i hälsa
   
   Eftersom barnen inte kan välja sina familjer, är barns rättigheter och barnkonventionen viktigt att tillämpa när det gäller arbetet med sociala skillnader bland barn och ungdomar. Att bryta socialprogrammering av sociala skillnader ger stora vinster när det gäller framtida folkhälsa och samhällslönsamhet.

En viktig fråga är vad sociala skillnader i hälsa kostar för samhället?
Hälsa är både en konsumtionsvara (att människor vill konsumera mera god hälsa för att vara lyckliga) och en kapitalvara (en god hälsa gynnar individens ekonomiska utveckling och samhällets). Om vissa grupper upplever dålig hälsa som går att förebygga, kan detta vara kostsamt.

Jag kommer att i min anförande vid Socialstyrelsens konferens om Folkhälsorapporten 2009 fredagen 24 april att presentera mina reflektioner.

Referenser
Lindholm C, Fredlund P, Wamala S. Income inequality and mortality in Sweden. Ital J Publ Health 2009.

• Har arebetat i 25 år med desa frågor. Problemen ökarr hela tiden år från år. Dags för åtgärd.
  MVH
  P-O Kronqvist
  email parola.k...@telia.com

  Skrivet av: Per-Ola Kronqvist 2009-04-21 15:41

• Kommentar till punkt två om grönområden. Även i Sverige forskas det på hälsovinsterna i samband med grönområden. Jag tänker på Alnarps rehabiliteringsträdgårdar där Patrik Grahns forskarlag provar teorierna om läkande naturmiljöer. Resultaten visar sig vara uppseendeväckande goda.

  Skrivet av: Åsa Ek, friskvårdssamordnare 2009-04-21 15:57

• Detta är en viktig politisk fråga. Tyvärr har inte alla ens i riksdagen klart för sig att sambanden är så klara och att det är vetenskapligt belagt. Folkhälsoarbete kräver ett brett arbete som skär genom alla politikområden. Det är god samhällsekonomi att investera i hälsa genom att minska skillnaderna istället för att enbart fokusera på livsstilsinriktade åtgärder som nu görs

  Skrivet av: Gunvor G Ericson riksdagsledamot (mp) 2009-04-22 23:39

• Om ambitionen är god hälsa för hela folket måste den blivande människan och den lilla nyfödda människan omges av faktorer som vi vet lägger grunden till emotionell, psykisk, social och fysisk hälsa. Att mycket av grunden läggs under de allra första åren av människans liv det vet vi. Kunskaperna kring detta finns och man fokuserar starkt på detta arbete inom landets barnhälsovård, men det är frustrerande att inte resurserna i form av personal finns i tillräckligt stor omfattning. Har barnen fått en trygg grund att stå på klarar människor av livets påfrestningar mycket bättre.

  Skrivet av: Britt Börjesson 2009-04-23 10:15

• Tack för goda synpunkter. De är alltid uppmuntrande att läsa. Att genomföra hälsofrämjande insatser börjar redan i samhällsplaneringen. Att se människors grundläggande behov. Där har miljöfaktorerna stor betydelse. Att det finns grönområden nära där vi bor och vistas, att vi planerar för gång- och cykelbanor i nära samband till naturen. Det främjar hälsan. Men också andra stödjande strukturer såsom goda sociala nätverk har stor betydelse. Hur vi bygger våra bostäder och gemenskapen i närområdet är därför oerhört viktigt. Den nära hälso- och sjukvården måste se helheten och formera sig efter dessa kunskaper och arbeta mer hälsofrämjande. Ersättningssystemen i hälso- och sjukvården måste stödja detta arbete.

  Skrivet av: Lena-Maj Anding gruppledare (MP) SLL 2009-04-27 17:35

• Reagerade på en del uttryck eller formuleringar i Wamalas reflektioner:
  Hon skriver under punkt 1.. "Individer med kort utbildning som bor i socialt rika områden har bättre hälsa än individer med lång utbildning som bor i socialt utsatta områden med en hög andel arbetslösa, låginkomsttagare med mera". Vad menar Wamala med "socialt rika"? är det ur ett delaktighetsperpektiv såsom föreningsliv, kulturaktiviteter eller ekonomiskt välstånd? Men skulle det vara lika med socialt rikt område? Och detta ställs sedan som motsatts till socialt utsatta områden som preciseras med arbetslöshet och låg inkomst. Där ber jag om ett klargörande om vad Wamala menar. Vidare funderar jag på vad "social programmering" egentligen betyder, detta skriver inte Wamala, bara om , som om att det vore ett vedertaget begrepp. Detta vill jag också ha ett klargörande om, tack.
  

  Skrivet av: Ingrid Kihlsten, Folkhälsovetarstudent Malmö Högskola 2009-04-28 16:42