Sarah Wamala reflekterar över Socialstyrelsens folkhälsorapport
2009-04-28
Del 3 Barn och ungdomars hälsa
Hälsoutvecklingen i åldrarna 16-24 år ger stor anledning till oro. Bland unga män ökar dödligheten, till stor del beroende på alkohol- och narkotikarelaterade dödsorsaker, skador och självmord. Bland unga kvinnor ser vi en ökning av andelen som rapporterar ångest, oro och ängslan från omkring tio procent 1990 till 30 procent 2005. Cirka tio procent av alla barn har upplevt våld i hemmet.
En fråga är; kan föräldrarnas hälsa även påverka barnens hälsa? Folkhälsorapporten visar att i yrkesverksam ålder har besvären ökat mer i de yngre åldersgrupperna än bland de äldre. Kvinnor har genomgående mer besvär än män. Ständig trötthet är vanligast i åldern 25-44 år bland både kvinnor och män, en ålder då många har små barn.
Folkhälsoinstitutets data för senare år 2004-2008 visar dock en förbättring. Generellt sett har kvinnor och mäns psykiska hälsa förbättrats 2008 jämfört med 2004. Nu förekommer besvär av ängslan, oro eller ångest, svåra besvär av trötthet, stress, nedsatt psykiskt välbefinnande i mindre utsträckning. Kvinnors besvär av huvudvärk och svåra sömnbesvär har också minskat över tid och kvinnors psykiska välbefinnande blir bättre med stigande ålder.
Hälsan är ojämnt fördelad bland unga
- Unga kvinnor, i åldrarna 16-29 år, har en sämre psykisk hälsa jämfört med äldre kvinnor.
- Unga män (88 procent) rapporterar en bättre allmän hälsa än kvinnor (79 procent). Unga kvinnor (25 procent) besöker ungdomsmottagning i högre utsträckning än unga män (5 procent).
- Kvinnor och män med kort utbildning har i högre utsträckning sämre psykisk hälsa jämfört med dem med längre utbildning.
- Arbetslösa unga personer har en sämre psykisk hälsa, ett sämre allmänt hälsotillstånd och saknar socialt stöd.
- Ohälsosamma levnadsvanor är vanligare hos svenskfödda än unga personer med utländsk bakgrund.
- Data ur Statens folkhälsoinstituts nationella folkhälsoenkät visar också en sämre hälsa bland unga med funktionsnedsättningar. Det fanns dock ett tydligt mönster som visade att unga med funktionsnedsättningar generellt sett hade en sämre hälsa jämfört med dem som inte hade någon funktionsnedsättning. Det var en högre andel unga med funktionsnedsättningar som hade besvär av huvudvärk, sömnproblem, trötthet, stress, nedsatt psykiskt välbefinnande samt besvär av ängslan, oro eller ångest. Även självmordsförsök var vanligare bland unga med funktionsnedsättningar, liksom användningen av läkemedel som sömnmedel, antidepressiva preparat, lugnande eller ångestdämpande läkemedel och smärtstillande läkemedel.
Vad görs för att förbättra hälsan hos unga personer?
Att bryta den negativa hälsoutvecklingen bland unga är ett viktigt uppdrag. Att medverka till att skapa en hälsosam och hälsofrämjande skola är en förstahandsuppgift. Ett viktigt bidrag på det området är regeringens uppdrag till Statens folkhälsoinstitut för en mer hälsosam och hälsofrämjande skola ”Skolan förebygger”. Betydelsen av det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet bör givetvis också understrykas.
En annan viktig insats är regeringens nationella strategi för föräldrastöd för alla föräldrar med barn upp till 18 år. Här är vi delaktiga liksom i ett annat välkommet regeringsuppdrag om folkhälsoarbete riktat mot barn i utsatta familjer.
Sveriges framtida folkhälsa och samhällsutveckling hänger mycket på hur unga personer mår idag och att de kan nå vuxen ålder med en god hälsa. Det är avgörande för ett hållbart samhälle.
