Många steg för folkhälsan

Att motionera tillsammans och känna arbetsplatsens stöd för friskvård. Det är viktiga förutsättningar som underlättar att bli mer fysiskt aktiv. Det vet vi på Folkhälsoinstitutet, inte minst av vår egen erfarenhet från genomförda Sankt Olavslopp.

Vi säger det med en gång så är det sagt. Statens folkhälsoinstitut gick i mål som sista lag i Sankt Olavsloppet 2007, år 2008 och 2009 hade vi något bättre placeringar i resultatlistan. Det är då vi brukar hävda den olympiska andan, det vill säga, det viktiga är inte att vinna utan att delta. Den gamla devisen kan tyckas som en förlorares undanflykt, men också förloraren har något att vinna och här handlar det om hälsa.

På Folkhälsoinstitutet är Sankt Olavsloppet en friskvårdsaktivitet och inget annat. Så många som möjligt uppmuntras att delta och totalt brukar ett 30-tal personer eller var femte anställd medverka i loppen.

Den grundinställningen har betytt att flera anställda uppmuntrats till ett regelbundet motionerande. En av dem är utredaren Jessika Svensson som i princip aldrig hade löptränat förut.

– Loppet betydde både en morot och en piska för mig. Man tar steget, anmäler sig och får en sträcka och då vill man ju gärna klara av den på ett bra sätt, säger Jessika Svensson.

För Jessika Svensson har träningen fortsatt också efter Sankt Olavsloppen, inte i samma omfattning som inför loppet men på en högre nivå än tidigare.

– Om loppet inte var öppet för alla att vara med utan att man istället skulle börja tänka ”elitsatsning” så skulle mitt intresse gå förlorat, säger Jessika Svensson.

Det är nästan svårt att överdriva betydelsen av att vara fysiskt aktiv för hälsan. Idag används också den fysiska aktiviteten alltmer inom hälso- och sjukvården som ”medicin” mot en rad sjukdomstillstånd. Fysisk aktivitet som skrivs ut på recept är ett sätt att förebygga och behandla en rad olika sjukdomstillstånd och diagnoser. I vissa fall har den till och med visat sig bättre än medicin.

Men trots rönen om de positiva hälsoeffekterna är knappt hälften av landets befolkning otillräckligt aktiva. Det behövs 30 minuters aktivitet om dagen med måttlig ansträngning, en rask promenad till exempel. Folkhälsoinstitutet stödjer kommuner och landsting i deras folkhälsoarbete och i arbetet med att främja fysisk aktivitet. 

Någon sa att för en generation sedan behövde man vila efter arbetsdagen, idag behöver många träna och röra på sig. Ett förändrat arbetsliv har betytt en snabb förändring för människors fysiska (in)aktivitet. Och i den nya situationen spelar arbetsplatsen en viktig roll. Den har blivit viktig för att stödja fysisk aktivitet och rörelse. Forskning på området tyder på att fysisk aktivitet i anslutning till arbetet förbättrar konditionen och förebygger smärtor i exempelvis rygg och nacke. Därför finns det också motiv både för arbetstagare och för arbetsgivare att stärka den fysiska aktiviteten på arbetstid.

Och det handlar inte bara om ekonomiska motiv. Man ska inte glömma bort andra fördelar med att en friskvårdsaktivitet blir en gemensam sak för stora delar av arbetsplatsen. 

– Det sociala runt omkring loppet är väldigt viktigt. Att göra sådana här saker tillsammans svetsar samman personer, säger Jessika Svensson.

Så kan arbetsplatsen stödja fysisk aktivitet

• Friskvårdspolicy – med tydligt mål och syfte
• Möjlighet att träna på arbetstid – "Friskvårdstimme"
• Friskvårdsaktiviteter
• Utbildning i hälsofrågor
• Uppmuntra till att cykla och gå till och från jobbet
• Duschmöjligheter