Förslag för en mer jämlik hälsa

2010-04-08

För att minska sociala skillnader i hälsa behövs en tydligare nationell samordning av folkhälsopolitiken. Och utanförskap bland unga behöver brytas tidigt. Det är några förslag som Statens folkhälsoinstitut lämnar i ett regeringsuppdrag för ökad jämlikhet i hälsa i befolkningen.

Regeringen har gett Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att analysera vilka lärdomar som kan dras för svensk del av det arbete som WHO:s oberoende kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer har drivit.

Arbetet har bestått av analyser av hur svensk folkhälsopolitik förhåller sig till kommissionens globala rekommendationer. Utifrån det har ett stort antal åtgärdsförslag tagits fram. Uppdraget har genomförts i samverkan med Socialstyrelsen.

Övergripande förslag
För att minska sociala skillnader i hälsa krävs politiska beslut. Förutom hälso- och sjukvården berörs många olika politikområden av folkhälsopolitik. Folkhälsoperspektivet behöver därför integreras systematiskt i flera politikområden. En sektorsövergripande samordning mellan aktörer krävs inom olika samhällssektorer för att göra avvägningar och ta fram underlag för politiska prioriteringar med målet att minska sociala skillnader i hälsa.

En sådan samordning kan ske i en nationell ledningsgrupp, sammansatt av företrädare för berörda myndigheter och andra aktörer, eller genom att inrätta en bredare kommitté med representation från politik, förvaltning och forskning.

Eftersom folkhälsoarbete drivs på lokal och regional nivå bör en löpande uppföljning av jämlikhetsperspektiv i det arbetet utvecklas, liksom en tydlig struktur för folkhälsopolitiken i den regionala förändringsprocess som pågår i Sverige med bildande av regioner och regionala samverkansorgan.

Förslag på insatser i prioriterade målområden
I uppdraget redovisas flera förslag för att bryta utanförskap bland unga i tidig ålder, exempelvis:

• Utforma den nationella strategin för föräldrastöd så att den likvärdigt når olika sociala grupper och föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
• Insatser riktade till ungdomar med ofullständig skolgång, både genom att följa upp kommunernas verksamhet och insatser för att förbättra skolprestationer.
• Utvidga den nationella mätningen av psykisk hälsa hos barn i årskurs sex och nio till att också följa barns utveckling vid fyra eller fem års ålder.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Ett förtydligande av hälso- och sjukvårdslagen föreslås så att det framgår att ersättningssystemen i primärvården bör utformas så att de premierar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, samt insatser för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper.