Idrott och hälsa i grundskolan – en väg att främja fysisk aktivitet

2010-02-11

Främsta uppgiften för skolämnet idrott och hälsa är att främja fysisk aktivitet och skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor i hela befolkningen. Det menar Statens folkhälsoinstitut i ett remissyttrande. Institutet betonar vikten av att alla elever kan delta i undervisningen och att ett bestående intresse skapas. Det ökar möjligheten till fortsatt fysisk aktivitet senare i livet.

På uppdrag av regeringen reviderar Skolverket just nu alla kursplaner i grundskolan för att förtydliga utbildningens mål och innehåll. Ambitionen är att skapa kursplaner som fungerar bättre som styrning av och redskap för lärarnas arbete, eftersom nuvarande kursplaner upplevs som otydliga och svårhanterliga av många lärare.

I Skolverkets reviderade version av kursplanen för idrott och hälsa i grundskolan ligger fokus på rörelse och rörelseaktiviteter och ”idrott, hälsa och livsstil”. I ett folkhälsoperspektiv ligger fokus på fysisk aktivitet eftersom vi idag vet att fysisk aktivitet är ett påverkbart beteende som främjar hälsa och välbefinnande samt minskar risken för vanliga folksjukdomar, exempelvis högt blodtryck, typ 2-diabetes och övervikt/fetma.

Skolan är en viktig arena för att främja hälsobeteenden bland annat genom att erbjuda regelbunden fysisk aktivitet. Skolan har numer ett uttalat ansvar att erbjuda alla skolbarn daglig fysisk aktivitet. Statens folkhälsoinstitut anser att kursplanens reviderade version i större utsträckning bör innehålla vägledande anvisningar om hur innehållet ska realiseras i den praktiska undervisningen.

Risken för marginalisering och utanförskap är uppenbar i ett skolämne som idrott och hälsa. Utbildningen måste därför, åtminstone delvis, ha en uppgiftsorienterad inriktning där den enskilde elevens egna förutsättningar och personliga förbättringar ligger i blickpunkten.

Undervisningen måste tillfredställa behov och ge positiva upplevelser för alla elever, även för de som inte är fysiskt aktiva i tillräcklig omfattning. Särskild vikt bör läggas på de elever som inte är tillräckligt fysiskt aktiva.

Forskningsresultat pekar entydigt mot att vissa socialkognitiva dimensioner som socialt stöd och självförtroende har stor betydelse för att främja fysisk aktivitet på längre sikt. Eleverna bör alltså stödjas och uppmuntras för att kunna orientera sig i olika aktiviteter via nyfikenhet, pröva på och intresse.