2010-03-09
Regeringens uppdrag till myndigheter och länsstyrelser att arbeta med hälsokonsekvensbedömningar, HKB, har haft stor betydelse för utvecklingen. Det konstateras i en artikel om hinder och möjligheter för utvecklingen av HKB i Sverige.
I det senaste numret av Scandinavian Journal of public health (Volume 38 Issue 2, March 2010) publiceras artikeln, Health impact assessment developments in Sweden, av Ida Knutsson och Anita Linell. Ett syfte är att analysera hur den svenska regeringen har arbetat för att stödja införandet av HKB. Ett annat syfte är att identifiera hinder och möjligheter under den processen. Analysen baseras på kända implementeringsteorier.
Arbetet med hälsokonsekvensbedömningar, HKB, i Sverige började på lokal och regional nivå. Under ”Folkhälsoprogrammet” på 1990-talet blev behovet av HKB av politiska beslut tydligt. Inledande inventeringar visade att intresset för HKB var stort på lokal och regional nivå, men att HKB var svårt att applicera i det svenska arbetet.
Den svenska regeringen har på senare år tagit flera initiativ för att öka tillämpningen av HKB i samhällsförvaltningen. Statens folkhälsoinstitut har sedan år 2000 regeringens uppdrag att bidra till utvecklingen av metoder för HKB inom strategiskt viktiga områden och att stödja tillämpningen av HKB på central, regional och lokal nivå. År 2005 publicerade Statens folkhälsoinstitut en generell vägledning för HKB. Ett viktigt syfte med vägledningen har varit att bygga på redan existerande former för konsekvensanalyser, det vill säga avsikten är att HKB på enkelt sätt ska kunna fogas samman med de lagstadgade Miljökonsekvensbedömningarna (MKB) och Miljöbedömningarna.
Sedan år 2005 har elva centrala myndigheter och samtliga länsstyrelser haft i uppdrag att i samråd med Statens folkhälsoinstitut, utveckla metoder för att bedöma hälsokonsekvenser av insatser inom de egna verksamhetsområdena.
Artikeln visar att faktorer som underlättar en implementering av HKB är bland annat att bygga på existerande former av konsekvensbedömningar (MKB) och att knyta samman HKB med den sociala dimensionen i begreppet hållbar utveckling. Regeringens uppdrag till myndigheter har haft stor betydelse för implementeringen, liksom förståelsen för att det tar tid att implementera komplex information.
Hinder som upptäckts är bland annat avsaknad av lagkrav på HKB, att lämnade HKB-uppdrag inte följts av ekonomiska resurser och att det saknas folkhälsokompetens bland flera av de myndigheter som fått HKB-uppdrag.
Den viktigaste slutsaten av artikeln är riksdagens beslut om det övergripande målet om jämlikhet i hälsa och de elva målområdena för folkhälsa, har haft en avgörande roll som ett ramverk för HKB i Sverige. Därmed har man lagt en gemensam grund för HKB med evidensbaserade bestämingsfaktorer och grupper som ska prioriteras när man arbetar för jämlikhet i hälsa.
Sidan uppdaterad den 9 mars 2010
