Föräldrastöd

Föräldrarnas relation till barnen har stor betydelse för barnens hälsa.

En omfattande vetenskaplig litteratur visar att ett gott samspel mellan föräldrarnas och barn minskar risken för ett stort antal hälsoproblem (Stewart-Brown 2008). Ett gott samspel minskar risken för olika former av psykisk ohälsa kommer till uttryck eller utvecklas, däribland beteendeproblem (ex. ADHD och uppförandestörning) och för inåtvända problem (ex. depression och ångest). Det finns också stöd för att en god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för alkoholmissbruk, drogbruk, rökning, fetma, ohälsosamma matvanor, olycksfallsskador och hjärt- kärlsjukdom.

Att föräldrarna har en avgörande betydelse för barnens hälsa är känt sedan länge. En grundläggande tanke i svensk välfärdspolitik har därför varit att erbjuda föräldrar goda levnadsvillkor som är en av förutsättningarna för ett gott föräldraskap. Ett uttryck för denna inriktning är föräldrapenningen som gör det ekonomiskt möjligt för en av föräldrarna att vara hemma med ett barn under drygt ett år. Ny kunskap som tillkommit sedan slutet av 1990-talet talar vidare för att det med relativt enkla medel också går att främja ett gott samspel mellan barn och föräldrar som därigenom kan minska risken för olika hälsoproblem.

Vetenskapliga studier

I de studier som har genomförts har föräldrar erbjudits strukturerade samtal i grupp, dvs. en form av kurs. Metoderna bygger på kognitiv psykologi och social inlärningsteori. I rapporten Nya verktyg för föräldrar redovisas mer än 140 högkvalitativa vetenskapliga studier som visar att de nya metoderna kan förbättra samspelet mellan barn och föräldrar och därigenom minska risken för olika hälsoproblem. En aktuell rapport från SBU redovisar också ett antal studier som visar att sådana kurser har effekt (Smedler, 2010).

I en systematisk översikt, som behandlar 77 studier av föräldrastöd, har effekterna av olika komponenter i programmen analyserats (Kaminski, 2008). Där framgår att insatser som inriktas på att utveckla ett positivt samspel mellan barn och föräldrar ger det tydligaste effekterna. Det är också viktigt är att programmet innefattar praktiska övningar med det egna barnet och man behandlar betydelsen av att föräldrarna bemöter barnet konsekvent. Det är tänkvärt att moment som behandlar barns utveckling inte verkar ha någon effekt. Översikten tyder inte på att det är avgörande att strikt följa en manual. Det viktiga är inriktning på ett positivt samspel med barnet och de praktiska övningarna.

Bred spridning

I upprepade undersökningar anger omkring 40 procent av föräldrar i Sverige att de är intresserade av att delta i strukturerade kurser som behandlar föräldraskap. Kurser som innefattar de refererade komponenterna sprids också i landet, främst genom kommunerna. En avgörande fråga är hur bred spridningen bör vara.

Effekterna av kurserna är större om föräldrar erbjuds verksamheten tidigt, redan under förskoleåren. I denna ålder är det dock svårt att förutse vilka barn som senare kommer att drabbas av betydande problem.  Detta talar för att kurserna bör erbjudas brett. Det som å andra sidan talar emot en bred spridning är att de flesta studier har genomförts för föräldrar som upplever problem med barnen eller där utomstående uppfattar att barnen löper ökad risk för problem.

En viktig fråga är om resultaten från studier av riskgrupper går att generalisera till föräldrar i stort. Idealt bör frågan besvaras med hjälp av försök. Sådana studier av försök är dock svåra att genomföra. Det främsta skälet är betydande problem definitionsmässigt är ovanliga. För att säkerställa en effekt behöver försöksgrupperna därför vara stora, och sådana försök är svåra att praktiskt genomföra. Det önskvärda är att trots de praktiska svårigheterna ändå genomföra försök där erbjudande riktas till föräldrar i allmänhet. Sådana försök har också påbörjats i Sverige.

I avvaktan på resultat från dessa studier förefaller bred spridning ändå vara motiverad om metoder innefattar de komponenter som Kaminski och medarbetare har identifierat (Kaminski, 2008). Ett viktigt skäl till denna hållning är att det redan finns en omfattande kursverksamhet i landet riktad till alla föräldrar. En väsentlig del av denna verksamhet saknar helt vetenskapligt stöd. Det är då önskvärt att främja insatser som har vetenskapligt stöd, även om detta stöd inte är perfekt. Det är på denna grund som FHI:s rekommendationer har utformats.

Exempel på metoder

Under spädbarnstiden förespråkas bred användning av metoder som främjar trygg anknytning, under förskoleåren samspelsprogram som syftar till att utveckla föräldrarnas förmåga att ge barnen både värme och ramar och under skolåren kommunikationsprogram som särskilt syftar till att minska risken för att ungdomarna ska börja använda tobak, alkohol och droger och risken för att de ska begå brott. Användningen av ovan nämnda metoder och program har flerdubblats under perioden 2004-2008. Hälsoekonomiska beräkningar visar att insatser kan genomföras utan nettokostnader för kommunen.

I skriften Nya möjligheter, metoder för föräldrastöd från förskolan till tonåren sammanfattas insatser för föräldrastöd. Länsstyrelserna i Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län har också tagit fram en informativ skrift om stöd till föräldrar, På rätt kurs. Den innehåller både beskrivningar av olika föräldrastödsprogram och reportage där föräldrar berättar om sina erfarenheter.

Time out och ignorering - Statens folkhälsoinstituts ståndpunkter

Begreppen “timeout” och "ignorering" förekommer i flera av de program för föräldrastöd som används i Sverige. De har sitt ursprung i förhållningssätt som används i anglosaxiska länder. Begreppen har olika innebörder. En del är förenliga, och andra klart oförenliga med det sätt att se på barn som finns i Sverige. Den diskussion om tolkningen av dessa begrepp som pågått har 2009 mynnat ut i nedanstående uppfattningar som delas av bl.a. barnläkaren Lars H Gustafsson.

• Timeout kan betyda att den vuxne tar hand om ett oroligt barn och går undan med barnet till en lugnare plats. Barnet lämnas således inte ensamt. Det är en metod som kan vara lämplig om situationen kräver det.
• Timeout kan också betyda att barnet placeras ensamt i en särskild del av rummet (“skamvrå”) och i ett helt annat rum. Detta är ett helt oacceptabelt sätt att behandla barn.
• Ignorering kan betyda att den vuxne inte svarar på tilltal från barnet när barnet upprepade gånger ber om något som är olämpligt, trots att föräldern förklarat att det inte går att tillmötesgå barnets önskemål. Det är en metod som kan vara lämplig om situationen kräver det.
• Ignorering kan också innebära att den vuxne låtsas som om barnet inte finns när barnet gjort något som den vuxne ogillar. Detta är ett helt oacceptabelt sätt att behandla barn.

En nationell strategi för föräldrastöd

En utredning Föräldrastöd - en vinst för alla, nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap SOU 2008:131 har lagts fram i januari 2009. Barnhälsovården i Uppsala har i rapporten Föräldrastöd i Sverige idag - Vad när och hur? lämnat underlag till denna utredning. Utredningen har följts av en Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd som presenterades i mars 2009.  Som en del av denna strategi har Statens folkhälsoinstitut fått till uppgift att fördela 70 mkr för utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd.

Referenser

Kaminski, J. W., Valle, L. A., Filene, J. H., & Boyle, C. L. (2008). A meta-analytic review of components associated with parent training program effectiveness. J Abnorm Child Psychol, 36(4), 567-589.

Smedler, A.-C., Hjern, A., Kadesjö, B., Clausson, E., Smedje, H., Anttila, S., et al. (2010). Metoder för prevention av psykisk ohälsa hos barn i skolåldern. Stockholm: SBU.

Stewart-Brown, S. (2008). Improving parenting: the why and the how. Arch Dis Child, 93(2), 102-104.