En riskfaktor är en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individer medan en skyddsfaktor är en faktor som istället skyddar individen. Risk- och skyddsfaktorer återfinns på individnivå, i familjen, skolan/kamratkretsen och på samhällsnivå. Faktorerna samspelar och interagerar. Enstaka risk och skyddsfaktorer har begränsad effekt. Förebyggande arbete bygger på kunskap om risk- och skyddsfaktorer.
Effektiva insatser bygger på kunskap om påverkbara risk- och skyddsfaktorer. Om insatserna syftar till att reducera en riskfaktor kallas den ofta förebyggande. Om den istället bidrar till att öka tillgången till en skyddsfaktor (friskfaktor) kallas den hälsofrämjande.
Ibland är det möjligt att utforma förebyggande program enbart baserat på kunskap om effekter av olika faktorer. Det är exempelvis är klarlagt att fysisk aktivitet skyddar mot depression. Den kunskapen är tillräcklig för att utforma en förebyggande insats.
Ofta krävs dock mer kunskap. Det är känt att barns hälsa främjas av att föräldrar visar dem värme och sätter ramar för deras beteende. Problemet är att utforma insatser som verkligen påverkar denna skyddsfaktor. Först på 1990-talet blev det klarlagt att det inte räcker med att erbjuda föräldrar diskussioner om föräldraskap. Om föräldrarnas förhållningssätt ska förändras krävs även praktiska övningar och rollspel. Liknande förhållande gäller för andra risk- och skyddsfaktorer.
När ett åtgärd ska utformas krävs därför både kunskap om att risk- och skyddsfaktorn har betydelse och att de åtgärder som föreslås verkligen påverkar denna faktor.
Kunskap om riskfaktorer går sällan att använda
Den vetenskapliga litteraturen om riskfaktorer för psykisk ohälsa är väl utvecklad. Åtskilliga undersökningar visar att långvariga påfrestningar (Campbell 1995) och upprepade negativa livshändelser i familjen ökar risken för senare psykisk ohälsa hos barnet (Goldberg 2005). Detta är tydligt för ett flertal problem som t.ex. ekonomiska problem, arbetslöshet och familjekonflikter. Denna kunskap kan dock sällan omvandlas till praktiskt genomförbara förebyggande program eftersom det är svårt att påverka dessa förhållanden annat än indirekt och ospecifikt genom socialpolitiska insatser.
Kunskap om skyddsfaktorer
En stor del av alla åtgärder som behandlas i detta uppslagsverk bygger på kunskap om skyddsfaktorer. Materialet har strukturerats efter de viktigaste miljöerna under uppväxtåren, föräldrar och familj, förskola, skola samt fritidsverksamhet. Det är i dessa miljöer som det går att främja utveckling av olika skyddsfaktorer.
Skyddsfaktorerna är ofta ospecifika, dvs. de skyddar samtidigt mot olika former av psykiska problem och ibland även kroppslig ohälsa. Detta gäller exempelvis för god mental förmåga (intelligens) som både skyddar mot psykisk ohälsa och mot fysisk ohälsa.
Riskfaktorer är ofta ospecifika och kan interagera
Många riskfaktorer är ospecifika (Hawkins et al, 2002). Detta gäller bl.a. för faktorer som ökar risken för psykiska problem och för alkohol- och narkotikamissbruk. Det innebär att samma faktor, exempelvis skolmisslyckande, för en individ kan bidra till depression och för en annan alkoholproblem.
Olika riskfaktorer kan interagera med varandra så att belastningen blir störst i de socialt mest utsatta grupperna. Medan varje riskfaktor tagen för sig kanske ger relativt små risker för psykiska problem hos barnen, så kan två riskfaktorer ge en fyrfaldig riskökning, och fyra eller fler riskfaktorer en tiofaldig ökning (Luthar et al. 2000). Det innebär att effekten av en given riskfaktor kan bli avsevärt större om individen redan är utsatt för andra belastningar. Det är snarare antalet faktorer än de enskilda faktorernas art som bidrar till att öka risken, men att man dock bör vara medveten om att en enskild faktor, exempelvis socialgrupp, kan slå igenom på ett stort antal andra faktorer. Interaktion mellan risk- och skyddsfaktorer har konsekvenser för förebyggande arbete. Det mest betydelsefulla är inte att identifiera någon enskild betydande riskfaktor och söka avlägsna den utan istället att sträva efter att den totala bördan av riskfaktorer minskar och att öka tillgången till skyddsfaktorer.
Referenser
Goldberg, D. P., & Goodyer, I. (2005). The Origins and Course of Common Mental Disorders. New York: Routledge.
Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 25 augusti 2009
