Skola - insatser som förbättrar elevernas resultat

Elever presterar bättre om skolan använder resultat från forskning.

Utbildning leder till förbättrad hälsa, både under uppväxten och senare i livet. Därför är det angeläget att skolan håller så hög kvalité som möjligt. Skolan har i ökad omfattning börjat använda resultat från internationell forskning för att klargöra vad som främjar goda skolprestationer.

Den vetenskapliga litteraturen på området är mycket omfattande. En unik sammanställning av metastudier kan vara till hjälp (Hattie, 2008).  Boken bygger på mer än 800 metastudier, dvs. sammanställningar av tidigare genomförda sammanställningar av studier. Totalt behandlar boken resultat från 50 000 studier där mer än 80 miljoner elever har ingått.

Studierna gäller utformning av undervisningen, karaktäristiska för skolan och för läroplaner. De tio aspekter, som ej är knutna till den enskilda eleven, som visat på de starkaste sambanden med goda skolprestationer presenteras i tabell 1.

Tabell 1. De tio aspekter, knutna till lärare och skola, som betyder mest för elevernas prestationer. I tabellen redovisas det statistiska måttet effektstorlek. En effekt omkring 0,5 brukar betecknas som måttlig och effekter omkring 0,8 som stora.

Insats	Effektstorlek
Systematisk utvärdering av undervisningens effekt	0,9
Lärare använder videoinspelade undervisningssituationer för att utveckla sig själva som undervisare	0,88
Snabbare undervisning för snabba elever	0,88
Insatser som stöd till läraren för att minska störande beteenden i klassrummet	0,8
Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter	0,77
Lärare är tydlig i sin undervisning	0,75
“Ömsesidig undervisning” vilket innebär att läraren lär eleven att ställa frågor, klargöra otydligheter samt att summera. Läraren låter eleven vara lärare omväxlande med att läraren är lärare	0,74
Feedback från lärare till elev	0,73
Goda relationer mellan elever och lärare	0,72
Undervisning är utspridd i tiden istället för att koncentreras till ett enda tillfälle	0,71

Det som betyder mest är metoder som hjälper lärare att utveckla sig själva som lärare. Högst upp på listan återfinns “Systematisk utvärdering av undervisningens effekt”. Alla lärare skaffar sig på ett eller annat sätt bilder av hur väl eleverna tillgodogör sig undervisningen. Prov är en sådan metod. Den används kanske i första hand för att ge den enskilda eleven en uppfattning om hur hon eller han klarar sig. Systematisk utvärdering av undervisningen innebär att läraren själv utvärderar sin egen verksamhet, utvärderingar som läraren sedan använder för att systematiskt förändra sitt sätt att undervisa. Särskilt effektivt blir detta om läraren använder tillgänglig forskning då arbetssättet förändras. Det centrala är således inte att lyfta fram en eller annan enskild metod utan istället att systematiskt och fortlöpande förändrar sättet att arbeta. 
 
En särskild metod för att utvärdera den egna verksamheten är att använda videoinspelningar. Reflektioner med stöd av videoinspelningar av mötet mellan vårdgivare och patient har sedan decennier framgångsrikt använts inom sjukvården. Det är möjligt att använda samma metod i en skolklass.

Insatser i form av stöd till läraren för att minska störande beteenden var mest effektiva om de inriktades på att direkt påverka elevernas beteenden. De refererade studierna innefattade klasser med barn med ADHD och beteendeproblem. I samtliga studier var problemeleverna kvar i den egna klassen.

Eleverna sociala bakgrund har betydelse för deras resultat. Det är dock tänkvärt att föräldrarnas inkomst/utbildning betyder betydligt mindre än de aspekter som är upptagna i tabellen. Effektstorleken är endast 0,57. En stor del av alla undersökningar är gjorda i USA. Där är de sociala skillnaderna större än i Sverige. Det innebär att sociala faktorer sannolikt betyder ännu mindre här.

Några aspekter skulle kunna förväntas ha stor betydelse för elevernas prestationer: hur stor en klass är, hur kunnig läraren är i det ämne som undervisningen gäller och den grundutbildning till läraren som läraren fått. Ingen av dessa aspekter visar sig har någon nämnvärd betydelse. Effektstorleken är 0,21, 0,09 respektive 0,11. Några andra välstuderade faktorer som inte förefaller ha någon praktiskt betydelse är (effektstorlek inom parentes), friskola (0,20) läxor (0,30), nivågruppering (0,12), öppen vs. traditionell undervisning (0,09), och kvarsittning (-0,09 dvs. svag negativ effekt),

Några faktorer som har en måttlig positiv effekt är föräldraengagemang (0,51), insatser som minskar ångest och oro (0,40), och aktiviteter utomhus (0,52)

Hatties genomgång pekar på att det inte räcker med sunt förnuft och praktisk erfarenhet för att avgöra om ett sätt att närma sig undervisning är bättre än ett annat. Liknande gäller inom sjukvård. De framsteg som har gjorts bygger på att forskning använts för att sortera ut ineffektiva metoder för att ersätta dem metoder som i vetenskapligt utformade studier visats ge effekt. 
 

Referens

Hattie, J. (2008). Visible Learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement Routledge: Oxon, UK.