Skola - psykiska problem försämrar skolresultat
Barn med goda skolprestationer har i allmänhet bättre hälsa, både under uppväxten och senare i livet. Det är ett av de skäl som gör det angeläget att förebygga skolmisslyckande.
Det främsta sättet att förebygga problem med skolgången är att lärare använde väl avpassade pedagogiska metoder och att elever med inlärningssvårigheter får särskilt stöd. Det är också möjligt att insatser som främjar god psykisk hälsa kan förebygga misslyckanden i skolan. Två villkor måste då vara uppfyllda; 1) att det finns metoder som effektivt förebygger psykiska problem. Sådana metoder finns. 2) att psykiska problem, för en del elever, föregår misslyckande i skolan. Detta är dock inte klarlagt även om det intuitivt kan förefalla vara rimligt. Mot denna bakgrund har en Statens folkhälsoinstitut gjort en systematisk genomgång av litteraturen (Eriksson, Ljungdahl & Bremberg, 2009).
Genomgången ger ett gott stöd för uppfattningen att en dålig hälsa kan ha negativa effekter på skolprestation och utbildning. Utagerande beteende eller beteendeproblem har i fyra av sex studier en tydlig negativ inverkan på skolprestation eller utbildningsnivå. I den femte studien visar hälften av analyserna på ett samband. När det gäller inåtvända problem som depression eller ångest visar en studie på en tydlig effekt, en studie på en statistiskt säkerställd men liten effekt och i två studier påvisas ingen effekt. När det gäller självskattad hälsa visar tre av fyra studier på en negativ inverkan. I många av studierna påpekar författarna att sambandet mellan hälsa och utbildningsnivå eller skolprestation delvis kan förklaras av tidigare skolprestationer, IQ eller sociodemografisk bakgrund, men att effekten kvarstår i de flesta analyser även efter kontroll för dessa faktorer.
Det finns effektiva förebyggande insatser i skolåldern
Våld och utagerade beteenden går att reducera med ett stort antal olika strukturerade program, exempelvis program som främjar socialt och emotionellt lärande.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en metodform som riktar sig till enskilda eller mindre grupper av individer. KBT-metoder har förebyggande effekt på riskgrupper av barn och ungdom och är en av de främsta metoderna för behandling av depression. Ett exempel på ett sådant program är det svenska programmet DISA.
I arbetet med att främja hälsan för skolbarn är föräldrar en viktig del. Föräldrastödsprogram kan stötta relationen mellan barn och föräldrar. Eftersom denna genomgång visar att psykiska problem kan föregå skolmisslyckanden är det motiverat att använda metoder som förebygger psykiska problem, både för att främja goda skolprestationer och för att främja barn och ungas hälsa.
Referens:
Eriksson, L., Ljungdahl, S., & Bremberg, S. (2009). Psykiska problem försämrar skolresultat. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Sidan uppdaterad den 11 oktober 2010
