Sexuell risk

Samtal för att minska risken att smittas av humant immunbrist virus (hiv) och andra sexuellt överförbara infektioner (STI).

Sexuell hälsa påverkas av sociala normer, attityder, och vanor. Idag har vi en mer tillåtande attityd till sexuella kontakter utanför fasta förhållanden, samtidigt har antalet partners ökat. Bland ungdomar tycks samlag utan kondom "första kvällen" ha blivit vanligare under 1990-talet. Vi vet också att det finns ett samband mellan sexuellt risktagande och användning av alkohol och droger. Faktorer som dessa har alla betydelse för smittspridningen av sexuellt överförbara infektioner (Forsberg 2006, Folkhälsopolitisk rapport 2005).

Sexuellt överförbara sjukdomar, STI, smittar via könsorganen, munnen och ändtarmen. Vissa sjukdomar, som hiv och syfilis, smittar även via blodet. Många könssjukdomar ger bara små eller inga besvär och det gör att de kan vara svåra att upptäcka. Ibland märker man inte att man blivit smittad. Till sexuellt överförbara infektioner räknas infektioner som klamydia, gonorré, syfilis, hiv/aids, herpes, kondylom, hepatit B, flatlöss, skabb, trichomonas, lymfogranuloma vererum (LGV).

I sexuella relationer, såväl vid vaginala som anala samlag och även vid oralsex, är kondom ett säkert sätt att skydda sig mot STI. Kondom är det enda preventivmedlet som skyddar mot både STI och oönskade graviditeter (Herlitz 2004). Sedan 1967 års sexualvaneundersökning har kondomanvändningen mer än halverats, samtidigt som de kvinnliga preventivmedlen ökat ungefär lika mycket. Det har alltså skett en förändring av preventivmetod. Den innebär att en majoritet skyddar sig mot oönskad graviditet men saknar skydd mot att smittas med en STI (Sundström 2000, Lalos 1998). Att främja kondomanvändning är således en viktig del i ett förebyggande arbete av oönskade graviditeter och smittspridning av STI. Det är särskilt viktigt idag då vi förutom hiv-epidemin även har en kraftig ökning av klamydiainfektion, framförallt bland ungdomar och unga vuxna (Folkhälsopolitisk rapport 2005, Herlitz 2004).

Kunskap saknas inte

Att kondom inte används som skyddsmedel innebär inte att det saknas kunskap om att kondom är ett bra smittskydd mot STI. Den relativt låga kondomanvändningen visar snarare att människor inte alltid handlar i enlighet med sina kunskaper (Herlitz 2004). Detta kan förklaras med att individen inte själv ser sig som sårbar eller utsatt för sexuella risker.

Det kan också höra samman med att individen överskattat sin förmåga att minska sitt riskbeteende vid sexuella kontakter. I många fall fokuserar dock förebyggande insatser enbart på att öka kunskaperna om STI, och utgår inte från insatser som kan förstärka motivationen. Detta trots att individen i många fall underskattar sin risk att smittas med hiv, eller någon annan STI och därför inte ännu är beredd att förändra sig (Carey 2000).

Fördelar med motiverande samtal

Motiverande samtal kan ha en positiv inverkan i en förändringsprocess, även i sådana fall där klienten är mycket långt ifrån ett beslut om att förändra sitt beteende. Eftersom metoden undersöker mål för förändring utifrån klientens perspektiv kan samtalen minska olika former av motstånd mot att förändra sig (Carey 2000, Miller & Rollnick 2002). Motiverande samtal ger också möjligheter för rådgivaren att undvika alla former av moraliska bedömningar av socialt känsliga beteenden (Carey et al 1997). Metoden kan därför vara särskilt lämplig vid samtal om sexuella vanor och sexuell risk då de berör frågor som, även om vi successivt blivit öppnare för att tala om sådana frågor, fortfarande kan väcka skuld och skam.

Skyddat sex

Ett lämpligt tillfälle att samtala om såväl sexualvanor, smittvägar, som hur man kan skydda sig är i samband med testning för någon STI (Sundström et al, 2000). Det är viktigt att föra dessa samtal också vid negativa provsvar, eftersom det ger ett tillfälle att tala om hur individen i framtiden kan undvika det riskbeteende som var anledningen till att provet behövde tas. Samtal om smittskydd och riskbeteende kan dock behöva upprepas (Sundström 2000).

Ett samtal för att främja skyddat sex som utgår från Millers och Rollnicks (2002) principer för motiverande samtal ska inledningsvis handla om om en förändring av sexuella vanor ska ske, och varför eller varför den inte ska ske. Metoden erbjuder flera olika strategier som kan användas i arbetet med klienten, som vi sett exempel på i tidigare avsnitt. Beroende på hur beredd klienten är att förändra sig kan det vara olika aspekter som rådgivaren behöver arbeta med. Rådgivarens första uppgift i ett motiverande samtal för att främja skyddat sex bör alltså alltid vara att ta reda på hur benägen individen är att faktiskt förändra sitt beteende. Här kan rådgivaren i ett inledande steg antingen använda sig av "Readiness to change"-modellen, som är ett kontinuum över förändringsberedskap. Eftersom klienter lätt känner igen sig i modellen hjälper den dem att reflektera över sin egen förändringsprocess på ett konstruktivt sätt. Även vid mycket korta interventioner är detta väl använd tid.