HKB-aktiviteter vid Statens folkhälsoinstitut

Internationellt

Statens folkhälsoinstitut har under år 2007 fullföljt sin medverkan i EU-projektet The Effectiveness of Health Impact Assessment, vilket avslutades under året. I slutredovisningen ingår sammantagna slutsatser kring arbetet med hälsokonsekvensbedömningar. EU-projektets resultat har under året publicerats gemensamt av de medverkande länderna. Resultaten visar att HKB är effektivt som beslutsunderlag men att tillämpningen av metoderna skiljer sig åt mellan de olika projektländerna.

Nationellt

I regleringsbrev från år 2005 och framåt har en rad centrala myndigheter uppdragits att i samråd med Statens folkhälsoinstitut utveckla metoder för bedömning av hälsokonsekvenser av insatser inom det egna verksamhetsområdet. FHI stödjer myndigheternas arbete genom besök, utbildningsdagar och synpunkter på deras återrapportering kring uppdraget.
 
Statens Räddningsverk, Integrationsverket och Arbetsmarknadsverket avrapporterade sina uppdrag i december 2005. Statens jordbruksverk, Konsumentverket, Statens strålskyddsinstitut, Skolverket, Ungdomsstyrelsen och Vägverket (sedan 1 april 2010 ingår Vägverket, liksom Banverket, i Trafikverket)har redovisat sina uppdrag i december 2006. Folkhälsoinstitutet har under år 2007 givit stöd till Statens räddningsverk, Läkemedelsverket och Tullverket.

Regionalt

Hälsa i regionala utvecklingsprogram

Regeringen gav den 10 juni 2004 ett antal myndigheter i uppdrag att redovisa förslag till metoder som bidrar till att stärka myndigheternas arbete med regionala utvecklingsprogram (RUP). Förslagen skulle särskilt belysa hur sex strategiska områden, däribland främjad folkhälsa, kunde hanteras i arbetet med regionala utvecklingsprogram, (Till dessa sex områden har sedan lagts miljöområdet.) Uppdraget utgick ifrån regeringens ambition att utveckla en sammanhållen politik för hållbar regional utveckling och skulle bidra till en hållbar utveckling som omfattade såväl ekonomiska och sociala som ekologiska aspekter. NUTEK är koordinator för uppdraget.
 
Statens folkhälsoinstitut var sammankallande i arbetsgruppen Främja folkhälsa och förebygga ohälsa. Gruppens arbete syftade till att på ett tydligt sätt få in den sociala dimensionen av hållbar utveckling, och då särskilt hälsoperspektivet, i arbetet med regionala utvecklingsprogram.
 
En annan aktivitet handlade om att ta fram en kunskapssammanställning om hälsa som tillväxtfaktor. Kunskapssammanställningen tjänar som underlag för diskussioner om att se hälsa i sig som en viktig utvecklingsfaktor. Detta i sin tur innebär ökade möjligheter att sätta god hälsa som mål för utvecklingen och därigenom även uppnå en god ekonomisk utveckling. Kunskapssammanställningen togs fram i samarbete med forskningsinstitutioner.
 
En gemensam slutredovisning av hela regeringsuppdraget lämnades in till regeringen (Näringsdepartementet) den 30 september 2005. 

Hälsa i regionala strukturfondsprogram

Europeiska unionens regionala utvecklingspolitik syftar till att minska regionala skillnader och ojämlikhet mellan människor. Det främsta instrumentet för detta är strukturfonderna, som omfattar drygt en tredjedel av EU:s budget. Arbetet med strukturfonderna har i Sverige delats upp på ett nationellt och åtta regionala strukturfondsprogram. Prioriteringar och åtgärder anpassas till regionernas territoriella förutsättningar. Insatser som rör innovation och förnyelse samt tillgänglighet är särskilt prioriterade i strukturfondsprogrammen.
 
FHI har i samverkan med Länsstyrelsen i Jämtland bedömt den sociala hållbarheten i strukturfondsprogrammet för Mellersta Norrland och ett strukturfondsprojekt. Utgångspunkten för fallstudien är att HKB ska komplettera och utveckla programmets miljökonsekvensbeskrivning (MKB) så att programmets konsekvenser för både den miljömässiga och den sociala dimensionen i hållbar utveckling redovisas.

Stöd till Länsstyrelser

I regleringsbrevet för 2006 fick Länsstyrelsen i Jämtlands län ett uppdrag att i samverkan med Statens Folkhälsoinstitut utveckla metoder för hälsokonsekvensbedömningar inom tre av sina verksamhetsområden. I 2007 års regleringsbrev fick även övriga Länsstyrelser i uppdrag att utveckla HKB-metoder.

Statens folkhälsoinstitut har under år 2007 arbetat med att stödja länsstyrelserna i deras insatser för att utveckla metoder för hälsokonsekvensbedömningar. Ett länsstyrelsenätverk för HKB har bildats med representanter från samtliga län. Institutet har deltagit i ett flertal nätverksmöten under året för att ge stöd och för att planera inför utbildningar i olika geografiska regioner.

Lokalt

Statens folkhälsoinstitut har under år 2007 haft kontakter med bl.a. Healthy Cities och Region Skåne med kommuner i deras HKB-arbete. Institutet har länsvis genomfört utbild¬ningsdagar med ett stort antal kommuner. Institutet har även deltagit som en stödjande funktion avseende hälsokonsekvensbedömningar i samband med att Östersunds kommun företagit en översyn för en del av en Översiktsplan för F4 (f.d. flygflottiljen).

Fallstudier

FHI har genomfört/genomför fallstudier inom HKB-området. Syftet med dessa är att visa på:

• hur bedömningar kan göras på en övergripande nivå, med utgångspunkt från bestämningsfaktorer och prioriterade grupper. Bedömningarna är vanligtvis av kvalitativ karaktär och verktyget hälsomatrisen används oftast.
• metoder som kan användas för genomföra kvantitativa bedömningar av en eller några bestämningsfaktorer som är särskilt viktiga för beslutet alt. annan fördjupning

Nedan ges exempel på fallstudier som genomförts eller är under framtagande

Område	Fallstudie med fokus på kvalitativ övergripande bedömning	Fördjupning, metoder för kvantitativa bedömningar
Infrastrukturprojekt	Vägtrafikprojekt, väg 73	Metod (GIS) för att bedöma olika befolkningsgruppers exponering för buller och luftföroreningar
Infrastrukturprojekt	Infrastruktur för 3G, mobiltelefonisystem i glest resp. tätt bebyggda kommuner	Metod för att mäta EMV Simuleringsmodell för att bedöma framtida EMV
Kommunal fysisk planering	Fördjupning av översiktsplan i Östersund, Fyrvalla-Remonthagen	Metod för att bedöma närhet till och attraktivitet hos ett grönområde
Regional utveckling	Strukturfondsprogram för Mellersta Norrland samt strukturfondsprojekt
Risk-och sårbarhetsanalyser	Klimatförändringar och extrema väderhändelser	Metod (GIS) för att skapa handlingsberedskap för att värna sårbara grupper på kommunal nivå

Statens folkhälsoinstitut har också tagit fram en vägledning för hur kvantitativa metoder och kostnadsberäkningar kan användas vid genomförandet av hälsokonsekvensbedömningar.