Vad är en Hälsokonsekvensbedömning?

Hälsokonsekvensbedömning förkortas HKB. HKB definieras som "En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett program eller ett projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på hälsan i en befolkning samt fördelningen av dessa effekter inom befolkningen."

(Nordiska hälsovårdshögskolan, Folkhälsoinstitutet, WHO Europa. Hälsokonsekvensbedömningar – från teori till praktik. Rapport från ett internationellt arbetsmöte på Nordiska hälsovårdshögskolan den 28-31 oktober 1999.)

Det övergripande syftet med en HKB är att ge beslutsfattare kunskap om de samlade hälsoeffekterna av ett politiskt beslut. Det kan gälla beslut om projekt, planer, program, verksamheter eller enstaka åtgärder. En HKB ska bidra till en förbättring av beslutsunderlaget och också kunna användas för att påverka beslutet till förmån för folkhälsan. HKB kan sägas vara ett stöd för att ”tänka efter före”, ett sätt att skapa ett mer allsidigt beslutsunderlag.

Ibland används även begreppet hälsokonsekvensbeskrivning. Statens folkhälsoinstitut har beslutat använda begreppet hälsokonsekvensbedömning. Internationellt används termen Health Impact Assessment (HIA). En översättning av begreppet Assessment är bedömning. Även i regeringens proposition Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35) används hälsokonsekvensbedömning. Oavsett vilken term man väljer att använda är syfte och metodik desamma.

Hälsokonsekvensbedömningar ska i möjligaste mån integreras med konsekvensanalyser inom miljöområdet. Miljöbedömning är en process med vissa moment i vilken bland annat samråd och framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår. Miljökonsekvensbeskrivning är ett dokument där den betydande miljöpåverkan av en plan eller ett program ska identifieras, beskrivas och bedömas. Begreppet miljö har här en vid betydelse och inkluderar bland annat befolkning, människors hälsa, bebyggelse, kulturarv med mera.