Statens folkhälsoinstituts historia

Folkhälsoinstitutet inrättas 1992

1988 tillsattes Folkhälsogruppen som bestod av statssekreteraren i Socialdepartementet och flera generaldirektörer och experter. Gruppen föreslog bland annat att ett nationellt folkhälsoinstitut skulle inrättas.

Förslaget följdes av propositionen "Om vissa folkhälsofrågor" (prop. 1990/91:175) och Folkhälsoinstitutet startade sin verksamhet den 1 juli 1992. Grunden i det nya institutet bestod av delar från Socialstyrelsen: alkohol-, narkotika- tobaks- och skadeförebyggande program samt främjande av hälsoriktig mat och motion.

Från Socialdepartementet överfördes Aids-delegationen med hiv/aids-förebyggande arbete. Nya verksamheter som, allergiförebyggande och ämnesövergripande program för barns, ungdomars och kvinnors hälsa, och som tidigare inte haft någon nationell förankring fördes också till Folkhälsoinstitutet.

För att påverka förhållanden som har betydelse för folkhälsan skulle verksamheten vara ett stöd för lokalt och regionalt folkhälsoarbete samt främja samarbete mellan olika organ på nationell nivå. Arbetet skulle ske i kontakt med alla samhällssektorer som hade betydelse för hälsan. Institutet skulle också ställa samman och sprida kunskap och erfarenheter av åtgärder samt ta initiativ till försöksverksamhet och utvecklingsarbete. Detta innebar att implementeringsarbete, bidragsgivning och information riktad direkt till allmänheten ingick i institutets arbetsuppgifter.

Viktiga uppgifter inom narkotikaområdet tillkom 1996

Under 1996 tillkom två principiellt viktiga uppgifter, dels att utreda behovet av narkotikaklassificering enligt lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor, dels att vara kontaktpunkt mot Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk. Redan året innan utsåg regeringen Folkhälsoinstitutet till Sveriges representant i några av de folkhälsoprogram som då fanns.

1998 föreslog Statskontoret att antalet myndigheter inom alkohol- och narkotikaområdet skulle begränsas och att en ny stabsmyndighet skulle inrättas. I senare direktiv föreslogs att uppgifterna skulle läggas på Folkhälsoinstitutet som skulle ombildas till en stabsliknande myndighet.

Folkhälsopolitiska propositioner

1997 tillsattes en parlamentariskt sammansatt kommitté för att utarbeta nationella mål för hälsoutvecklingen, den Nationella folkhälsokommittén. Folkhälsokommittén kom med sitt slutbetänkande 2000 vilken senare följdes av "Mål för folkhälsan" (prop. 2002/03:35). Ett tydliggörande av målen har gjorts i "En förnyad folkhälsopolitik" (prop. 2007/08:110).

Generaldirektörer

Agneta Dreber 1992-1999
Gunnar Ågren 1999-2008
Sarah Wamala 2008-

Kuriosa

Mellan 1938 och 1971 fanns ett Statens institut för folkhälsa med uppgift att förbättra folkhälsan genom fostrande och förebyggande arbete. Institutet hade fyra avdelningar: allmänhygien, livsmedelshygien, yrkeshygien samt forskning om vitaminer. Delar av denna verksamhet fördes över till nuvarande Naturvårdsverket, Statens institut för miljömedicin, Arbetarskyddsstyrelsen, Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen. Till Medicinalstyrelsen (nuvarande Socialstyrelsen) överfördes vissa kostfrågor och hälsoupplysningsfrågor vilket är kopplingen till Statens folkhälsoinstitut idag.