Svenska lärdomar av Marmot-kommissionens rapport Closing the Gap

2010-04-08

Regeringen har gett Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att med utgångspunkt i den av riksdagen beslutade folkhälsopolitiken analysera vilka lärdomar som kan dras för svensk del av det arbete som har bedrivits av den av Världshälsoförsamlingen tillsatta kommissionen om sociala bestämningsfaktorer för hälsa.

Sammanfattning

Arbetet genomfördes genom att de rekommendationer som ingår i Closing the gap jämfördes med situationen i Sverige och med vad som har gjorts/inte gjorts enligt den förnyade folkhälsopolitiken. Utifrån den analysen lades förslag på åtgärder som skulle leda till bättre måluppfyllelse. Kraven på de föreslagna åtgärderna var att:

• de har stöd i CSDH (2008) rapporten
• de inte genomförs i tillräcklig omfattning i Sverige
• de skall bidra till minskade skillnader i ohälsa
• det skall finnas vetenskapligt stöd för åtgärdens effekt
• de skall vara politiskt realistiska

För att undersöka om förslagen bidrar till minskade skillnader i ohälsa användes ett screeningverktyg som bygger på begreppet ”proportionell universalism”, d.v.s. åtgärderna bör vara universella, men bör anpassas, både i omfattning och utformning, till de med störst behov. I rapporten tolkades det som att åtgärden bör anpassas till geografiska förhållanden och prioriterade gruppers behov. Prioriterade grupper gäller ekonomiska förhållanden, kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Begreppet ”proportionell universalism” kommer från den engelska Marmot-rapporten (The Marmot Review, 2010).