Vetenskaplig förankring (evidens)

När det gäller bestämningsfaktorer och effekter av insatser inom folkhälsoområdet gäller att Statens folkhälsoinstituts uttalanden ska vara vetenskapligt grundade, det vill säga evidensbaserade.

En första förutsättning är att studiernas kvalitet har granskats systematiskt på ett sätt som går att genomlysa (transparens) och som kan återupprepas (reproducerbarhet).

En förutsättning för att gradera det vetenskapliga stödet är därför

• att det finns en systematisk litteraturgenomgång
• att studierna/den systematiska översikten har kvalitetsgranskats och värderats enligt vedertagna principer för bedömning av tillförlitlighet (validitet) och precision.

En enskild studies kvalitet beror dels den vetenskapliga kvaliteten, men också dess relevans och dess förmåga att besvara en viss fråga på ett tillförlitligt sätt.

• Studien behandlar den fråga som uttalandet gäller.
• De effekter som påvisas ska ha betydelse för folkhälsan.
• Studien har granskats av andra forskare inom området.
• Det finns tydliga frågeställningar och tydliga slutsatser i studien.
• Studien är utformad på sätt som andra forskare inom området anser vara pålitligt.

Styrkan i den vetenskapliga kvaliteten (evidensstyrkan) är summan av det sammanlagda vetenskapliga underlaget – det vill säga hur många högkvalitativa studier som stöder slutsatsen. Ett grundläggande krav är att flera oberoende studier ska visa på samma resultat. Denna gradering används för bestämningsfaktorer och effekter av insatser.

• God säkerhet innebär att minst två studier uppfyller de fem angivna kraven på bevisvärde.
• Visst stöd innebär att en studie uppfyller de flesta av de angivna kraven.
• Oklart stöd gäller stöd från övriga studier.

Grundat på tillgänglig evidens presenterar Statens folkhälsoinstitut på sin webbplats kunskapsläget för olika metoder som används i Sverige. Det finns vissa skillnader i bedömningen av vetenskapligt stöd. Se vänstermenyn.