Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor

Nu finns alla resultat från 2012 års nationella folkhälsoenkät ”Hälsa på lika villkor” publicerade. Resultatfiler för Levnadsvanor, Fysisk respektive Psykisk hälsa, Läkemedelsanvändning, Vårdkontakter, Tandhälsa och Sociala relationer redovisas under respektive ämnesområde till vänster.

Resultaten visar att hälsan har blivit bättre sedan 2004 men att män fortfarande har bättre hälsa än kvinnor. Den psykiska hälsan har förbättrats något men samtidigt har nästan var tionde ung svensk någon gång övervägt att ta sitt liv. Bland levnadsvanorna kan man se att två procent av befolkningen har använt cannabis det senaste året och att andelen bland unga är betydligt högre. Resultaten visar också att var sjätte man och var tionde kvinna har riskabla alkoholvanor medan en av sex svenskar inte har druckit alls det senaste året. Andelen unga som inte har druckit alls har ökat sedan 2004.

Snabbfakta om nationella folkhälsoenkäten

• Syftet är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid
• 20 000 personer i åldrarna 16-84 år tillfrågas varje år
• Urvalet är obundet och slumpmässigt
• Landsting/regioner erbjuds delta med ytterligare urval för respektive län/region
• Frågeformuläret omfattar 75 frågor och kompletteras med folkbokföringsuppgifter från SCB.
• Resultatet viktas så att det kan visas för hela populationen
• En bortfallsanalys genomfördes 2009  

Vill du veta mer?

Läs gärna Fakta om nationella folkhälsoenkäten som kortfattat beskriver syfte, urval, formulär, frågor, svarsfrekvens, bortfall samt vilka landsting/regioner som deltagit och vid vilka år.

SCB:s tekniska rapporter innehåller en beskrivning av tillvägagångssätt, hur urvalet gjorts, uppgifter kring viktberäkning och vad man bör tänka på vid användandet av materialet mm.

Bakgrund till enkätfrågorna innehåller en kvalitetsgranskning av de frågor som används i enkäten. 

I rapporten Vad betyder bortfallet för resultaten? beskrivs och jämförs svarsmönster för de som besvarat enkäten och de som inte besvarat enkäten. Bortfallsanalysen gjordes 2009 och visar att de som avstår från att besvara enkäten inte tycks ha ett avvikande svarsmönster i jämförelse med de som besvarat den.