Sociala relationer

Det finns ett stort antal studier som ger belägg för sociala relationers hälsofrämjande effekt, framförallt i termer av sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande, tillit, integrering och socialt kapital. I högerspalten finns också rapporten "Levnadsvanor Lägesrapport 2010" som redovisar samband mellan sociala relationer och levnadsvanor.

Flera studier har visat att väl integrerade personer med starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad kapacitet att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade individer. Socialt deltagande har även visats ha en indirekt påverkan på hälsan genom dess betydelse för olika levnadsvanor som i sin tur har betydelse för hälsan.

Formerna för socialt deltagande varierar mellan olika åldersgrupper, olika utbildningsnivåer och mellan olika socioekonomiska grupper. Individer med hög social status deltar i aktiviteter och sammanhang som kräver mer materiella resurser. De har också större tillgång till och möjligheter att delta i olika aktiviteter. Låg social status kan medföra känslor av underlägsenhet och otrygghet vilka interagerar med andra viktiga hälsovariabler.

Här redovisas resultat för dem som vårdat någon sjuk eller gammal närstående, de som har upplevt rädsla, varit utsatt för våld eller hot om våld, de som saknar stöd, det sociala deltagandet, om man upplever tillit, och om man varit utsatt för kränkande behandling.

Frågorna om kränkande behandling har formulerats i samråd med bland annat representanter från olika samhällsmedicinska enheter, Statens folkhälsoinstitut  och representanter från de olika ombudsmännen; HoMO, HO, JämO och DO.