Exceltabellen visar resultaten i varje område totalt samt efter ålder, sysselsättning, socioekonomi, ekonomisk situation, utbildning och födelseland uppdelat på kön och år. För varje variabel och redovisningsgrupp presenteras resultat som andel, konfidensintervall relaterat till andelen, och antal personer som svarat på frågan i respektive delgrupp.
Åldersstandardisering
Alla resultat som inte är åldersuppdelade är åldersstandardiserade efter Sveriges befolkning år 2003. Detta görs för att ohälsa och förekomst av sjukdomar i stor utsträckning beror på en individs ålder. När man vill jämföra sjuklighet mellan grupper behöver man ta hänsyn till skillnader i ålder mellan grupperna. En sådan beräkning kallas för standardvägning efter ålder eller åldersstandardisering. Beräkningen tar alltså bort ålderns störande inverkan på jämförelser, den kontrollerar för ålder.
Konfidensintervall
Konfidensintervallet anger det mest troliga värdet för respektive beräknat mått. Detta kan illustreras med följande exempel: Enligt 2008 års Folkhälsoenkät röker 10 procent av de yrkesarbetande männen och konfidensintervallet för denna andel är mellan 9,1 procent och 11,6 procent. Detta innebär att det var 10 procent rökare bland de yrkesarbetande män som besvarade enkäten men att andelen rökare bland alla yrkesarbetande män i riket troligtvis finns någonstans i intervallet 9,1 till 11,6 procent. Denna osäkerhet beror på att endast en mindre del av befolkningen har tillfrågats. I denna grupp ingår ganska många män, 2 809 stycken, och konfidensintervallet är därför ganska snävt. Bland arbetslösa män röker 27 procent och konfidensintervallet är 19,6 procent till 35,1 procent. Endast 156 män ingår i denna grupp och konfidensintervallet blir därför stort, med andra ord är osäkerheten större.
Skiljer sig då andelen rökande sysselsatta män från rökande arbetslösa män? Eftersom den övre gränsen för konfidensintervallet är 11,6 procent bland sysselsatta och den nedre gränsen är 19,6 procent bland arbetslösa, överlappar konfidensintervallen inte varandra. Det finns därför en statistisk säkerställd skillnad mellan grupperna. Hade däremot den nedre gränsen i konfidensintervallet för arbetslösa män varit lägre än 11,6 procent hade skillnaden inte varit statistiskt säkerställd (se tabell nedan).
| Redovisningsgrupp |
År |
Andel |
Konfidensintervall |
Antal svarande |
| Yrkesarbetande |
2008 |
10 |
9,1 |
11,6 |
2 809 |
| Arbetslös |
2008 |
27 |
19,6 |
35,1 |
156 |
Regionala resultat
Resultaten som redovisas här för län/regioner kan skilja sig från länens/regionernas egna resultatredovisningar. Länens/regioners egna resultat baseras på deras eget data med ett större urval och eventuellt annan mätperiod och de är ofta redovisade per år och inte som här, som ett fyra års medelvärde. För exakta regionala resultat hänvisar vi till länen/regionerna.
Resultat på kommunnivå presenteras i Kommunala basfakta (KBF). Uppgifterna baseras på Nationella folkhälsoenkäten och länen/regionernas tilläggsurval. För de län/regioner som inte deltar med tilläggsurval baseras uppgifterna på nationella folkhälsoenkäten. I de fall som resultaten baseras på tilläggsurval kan resultaten skilja sig främst på grund av att det i KBF redovisas ett fyra års medelvärde, som också är åldersstandardiserat. Därför hänvisar vi till länen/regionerna för exakta regionala resultat.
Innehållsansvarig: Cecilia Wadman
Sidan uppdaterad den 27 mars 2009