Kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa

En landsomfattande kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa genomfördes hösten 2009. Resultatet från denna kartläggning presenteras nu för alla skolor och kommuner.

Alla elever i grundskolans årskurser 6 och 9 har under lektionstid fått svara på en enkät om hur man upplever sin hälsa. Enkäten består av 42 frågor som är utformade för att skapa indikatorer som i sin tur bygger på det samlade resultatet från flera frågor. Resultaten presenteras nu för följande fem indikatorer av psykisk hälsa och ohälsa:

1. psykosomatiska besvär (huvudvärk, magont)
2. nedstämdhet
3. koncentrationssvårigheter
4. bristande välbefinnande
5. problemens påverkan på vardagslivet.
   

Utöver dessa indikatorer presenteras uppgifter om mobbning samt om bruk av tobak och alkohol för årskurs 9. När det gäller mobbning redovisas hur många som känner till att någon mobbas i deras klass. Frågan avser inte hur många som är mobbade och svarar inte heller på hur många som mobbar. Se relaterade länkar till höger för mer information om frågor som indikatorerna baserar sig på.

För varje skola med årskurs 9 och varje kommun med årskurs 6 och årskurs 9 presteras resultatet i form av så kallade ros- eller spindeldiagram. Under rubriken "Resultat av kartläggningen" hittar du alla diagram.

Lokala diskussioner

Resultaten av kartläggningen är tänkta att ligga till grund för lokal diskussion på den enskilda skolan eller i den enskilda kommunen. Statens folkhälsoinstituts webbplats är också tänkt att fungera som kunskapsstöd i användning av resultaten från kartläggningen. Mer information om tolkning av resultaten, vägledning i lokala diskussioner och förslag till insatser finns under länkarna i menyn till vänster.

En rapport, som beskriver resultaten i hela studien på nationell nivå, kommer att färdigställas under 2010. Där kommer skillnader efter bl.a. ålder, kön, födelseland och familjesituation att framgå.

Vad visar diagrammen?

För var och en av de fem indikatorerna anges om situationen på skolan eller i kommunen, i relation till övriga skolor och kommuner, bedöms som god, genomsnittlig eller mer problematisk. De 25 procent av skolorna eller kommunerna med bäst resultat avseende en indikator hamnar i det gröna området, medan de 25 procent som har mest problem i en indikator hamnar i det röda fältet. Skolor och kommuner däremellan markeras med gul färg. Det är samma indelning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) använder då de presenterar “öppna jämförelser” mellan kommunerna i landet.

Ett krav för presentation som diagram är att skolan respektive kommunen har minst 50 elever i respektive årskurs. Skolor och kommuner med mindre än 50 elever presenteras ej som diagram eftersom jämförelser blir osäkra. Vi lämnar dock ut uppgifter i tabellformat om skolan respektive kommunen har minst 30 elever.

Diagrammen och tabellerna har skapats så att det går att jämföra situationen i en kommun, i en stadsdel eller i en skola med landet i dess helhet. Kommuners resultat kan jämföras med andra kommuner och skolor med andra skolor, medan det inte är rekommenderat att jämföra kommuners resultat med enskilda skolors. För stadsdelarna utgår diagrammen från en jämförelse av resultaten inom Malmö för sig, Göteborg för sig och Stockholm för sig.