För att stärka kunskapen om spel och hälsa driver Statens folkhälsoinstitut en långsiktig befolkningsstudie av Sveriges invånares spelvanor och hälsa. Studien heter Swelogs, vilket står för Swedish Longitudinal Gambling Study.
Nu har den tredje datainsamlingsomgången av Swelogs startat
Är du en av de tillfrågade som inte har svenska som modersmål? Då kan du hitta information här:
Resultat från den första mätningen
Resultaten från den första mätningen visar att 70 procent av befolkningen spelar spel om pengar vilket är en minskning med 20 procent från den befolkningsundersökning som genomfördes 1997/1998. Däremot har inte utgifterna för spel om pengar minskat i befolkningen vilket betyder att de som spelar lägger större summor på sitt spelande.
Två procent i befolkningen har spelproblem och ytterligare fem procent ligger i riskzonen för att utveckla spelproblem. Problemen finns i alla befolkningsgrupper och är vanligast bland män generellt, men det är bland de unga männen i åldrarna 18-24 år som spelproblemen är störst. I denna grupp har spelproblemen fördubblats det senaste decenniet och nära var tionde ung man har spelproblem.
Trots att i stort sett hela den svenska spelmarknaden har en åldersgräns på 18 år för spel om pengar så spelar minderåriga i alla spelformer. Andelen med spelproblem bland 16-17 åringar är nästan dubbelt så hög som i den övriga befolkningen.
Undersökningen visar också att det finns skillnader i utbildningsnivå och ekonomisk situation, andelen med spelproblem är större bland dem med en kortare utbildning och/eller en låg inkomst.
En andra datainsamlingen påbörjades i december 2009 och avslutades i september 2010. Ett skäl att upprepa datainsamlingen efter ett år är att få mer information om hur man rör sig mellan olika grader av spelproblem. Resultat från denna mätning kommer att publiceras under våren 2012.
Befolkningsstudien
Studien startade 2008 och vid två tillfällen sedan dess har drygt 8 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 16-84 år intervjuats om spelande och spelvanor. Ytterligare två mätningar är planerade fram till 2014.
I studien ingår att beskriva spelandet i Sverige, studera omfattningen på spelproblem och visa förändringar över tid. Frågor ställs om vilka spelformer som förekommer, hur ofta man spelar, hur mycket pengar som läggs på olika spelformer mm. Utöver detta studeras spelandet i relation till andra livsstilsfrågor såsom alkoholkonsumtion, tobaksbruk, allmän hälsa, trygghet och sociala relationer, sysselsättning, ekonomi och boende.
Därutöver kommer 2 400 personer att följas upp närmare genom längre intervjuer om spelande. Syftet är att identifiera risk- och skyddsfaktorer, dvs vad som ökar respektive minskar risken för att man ska utveckla spelproblem. Studien är etiskt prövad och godkänd (dnr HFÅ 2007/37).
En internationell grupp spelforskare inom olika områden och med olika inriktning är knuten till forskningsprogrammet.
Innehållsansvarig: Thomas Jacobsson
Sidan uppdaterad den 27 januari 2012
