Familjens ekonomiska resurser har endast små effekter på barns hälsa.
Barn som lever i socialt mindre gynnade familjer har i allmänhet sämre hälsa. Detta gäller också i Sverige (Bremberg 2002). Inte sällan har socialt utsatta familjer också dålig ekonomi. Det ligger därför nära tillhands att tänka sig att det är den dåliga ekonomin som bidrar till att försämra barnens hälsa. En svensk studie av barn i ålder 10-18 år tyder på detta [Östberg, 2006]. När familjerna hade små kontantmarginaler var det vanligare att barnen hade ont i huvudet, ont i magen och att de hade sömnsvårigheter.
Effekter på barns hälsa
Det är dock svårt att klargöra orsakssamband i denna typ av studier (Socialdepartementet 2004). I familjer med små kontantmarginaler kan föräldrarna ha andra problem som både leder till barnens besvär och till de bristande ekonomiska resurserna. Författarna i den svenska studien har försökt ta hänsyn till några sådana faktorer, t ex i form av vilken typ av arbete föräldrarna har. Många andra tänkbara förklaringar återstår dock, exempelvis om föräldrarna har psykiska problem.
I utländska studier, främst från Nordamerika, har man tagit hänsyn till ett flertal tänkbara förklaringar. Det visar sig då att i allmänhet inga eller mycket svaga samband påvisas mellan barnfattigdom och hälsa [Duncan, 2000] [Curtis, 2001]. I en enskild studie från USA [Case, 2002] påvisas dock samband mellan familjeinkomst och hälsa, även efter kontroll för ett flertal faktorer som kan påverka resultatet. Fattiga barn i Sverige lever dock under avsevärt bättre förhållanden än i Nordamerika. Därför är det svårt att överföra resultaten från denna enskilda studie till Sverige. Det är således osäkert om barnfattigdom i Sverige har effekter på barnens hälsa.
Andra effekter
Barns hälsa kan på sikt påverkas av deras utveckling av förståndsförmåga (kognitiva utveckling) och av deras framgång i skolan. Utländsk forskning tyder dock på att effekterna av barnfattigdom på barnens kognitiva utveckling är små [Blau, 1999]. Liknande gäller för barns framgång i skolan [Haveman, 1995] [Corcoran, i Danziger 2001].
De begränsade effekterna av barnfattigdom i dagens rika länder är sannolikt följd av de sociala skyddssystem som finns. De dämpar effekterna av föräldrarnas bristande ekonomi. Det är också möjligt att den allmänna välfärden nått sådan nivå att skillnader i ekonomiska resurser inte längre har betydande effekter på hälsan.
Även om det är oklart om familjernas ekonomi påverkar barnens hälsa har bristande ekonomiska resurser uppenbara effekter på barnens välfärd i övrigt. Exempelvis påverkar ekonomiska resursers barnens val av fritidsaktiviteter. Den avsevärt sämre hälsan bland barn i socialt utsatta familjer kan dock sannolikt inte förklaras av familjernas ekonomi.
Hur länge varar barnfattigdom i Sverie?
Uppenbart finns fattiga barn även i välfärdssamhället Sverige. En avgörande fråga är om fattigdomen är tillfällig eller varar under längre tid. I en studie har två sociologer undersökt frågan (Lindquist 2008). De använder ett vanligt mått på barnfattigdom, att leva i en familj med mindre än 50 procent av den genomsnittliga (median) inkomsten.
De finner att 20 procent av alla barn föds i en familj som är fattig. Vid ett års ålder är det 7,5 procent som är fattiga och vid 17 år 4 procent. Det vanligaste är att fattigdomen är tillfällig. Andelen barn som växer upp i en familj där fattigdomen är långvarig, dvs består 7 år eller mer är endast 2 procent. Det förefaller således som våra skyddssystem i allmänhet fungerar ganska väl även vid exempelvis arbetslöshet och skilsmässa. Barn till ensamstående mödrar är oftare fattiga är men är inte överrepresenterade bland de långvarigt fattiga. De långvarigt fattiga består istället av barn till extremt lågutbildade föräldrar och barn i en del invandrarfamiljer. Studien tyder på att de angelägna, för att förebygga långvariga barnfattigdom, är att förbättra skolan så att färre misslyckas och att medverka till att fler invandrare kommer i arbete.
Referenser
Sidan uppdaterad den 27 mars 2009
